Vårbilder

Gullvivor

 Kyla råder och inget tycks växa i trädgården, då behöver vi lite bilder från våren. Om några månader är den åter här.
bilderna är tagna 20 maj 2012

Liten pärlbuske

Ormöga

Viva

Spetsmössa

Äppelblom

Fyrbent besök

Nästan dagligen har jag gäster. Fyrbenta gäster.  Nu mera är det mörkt när jag går ut på morgonen så jag ser dem inte. Men jag hör dem. Älgen är inte direkt någon duktig smygare utan det brakar rejält när dom sticker iväg.  Som kännetecken när jag hämtar tidningen har jag, litet brak rådjur, stort brak Älg.

Igår när jag gick ut märkte jag att något saknades? Vart hade äppelkransarna tagit vägen? Vid husgaveln har jag en stor kruka med alunrot och lite grönt stående. Den hade jag dekorerat med två äppelkransar. Båda var borta!
 Efter lite letande hittade jag dem, inte så långt bort, men helt klart hade någon smakat och burit iväg. Kanske är det stommen av ståltråd som gjorde att kalaset kom av sig och segerkransen blev liggande på berget.

Burr sa ringblomman

Burr sa ringblomman, och drömde om varmare tider.
Var det kallt igår så är det ännu kallare idag. Den sista ringblomman har tappert kämpat på fram till nu, i ingenting har den växt på bara berget, lite mossa har hållit den på plats. Den har kämpat på sin karga växtplats och blommat villigt fram till nu. Med lite tur så har den hunnit släppa några frön i mossan som till nästa år kan bli en ny planta som får uppleva en varm sjön sommar.

Lördag i trädgården.

Lördagsmorgon. Det räcker att man tittar ut genom fönstret för att förstå att det är kallt. Lite snö ligger fortfarande kvar på gräsmattan, allt är täckt av frost.

Men visst är det solen som tittar fram. Jag ger mig ut vid 8 tiden för att ta rett på de sista krukorna som står kvar, med nu hängande växter. Jag sliter och drar, men inte lossar jordklumparna för det. Tillslut ger jag upp och lägger alla krukor inklusive jord o växter på komposten. Om några timmar kanske temperaturen stigit över noll och jorden lossa. Eller så glömmer jag dom till våren och hoppas att dom klarar vinterkylan utan att frysa sönder.

Dags att göra en insats för tulpanträdet.
Som ni vet klarar den egentligen bara Zon 2. Redan tidigare har jag satt hönsnät runt trädet så att den klarar sig från älgen.
Nu är det dags att agera mot kylan. Den turkiska hasseln kommer som en hjälpare. Kylan har gjort att den släppt en riklig mängd av löv. Löv som jag nu räfsar ihop och fyller nätet runt tulpanträdet med. Den får på så sätt en extra varm vinter bostad.

Nu blir det en kopp varmt te. Sedan blir det dags att åter gå ut förbereda trädgården för vintern som kommer.

Wilhelmsberg den 27  oktober.

Snö!

Så är den här, snön. Igår kväll var himlen mörk och dov. Började som regn men övergick snabbt till annan konsistens, snö. Inte trodde jag  att den skulle ligga kvar. Men visst finns den kvar nu på morgonen.

Igår när det började fick mina sista växter flytta in, agave plantorna. Agave som många av oss förknippar med slott och herrgårdar, stora plantor i gjutna krukor som pampigt paraderar framför slotts entrén. Men jag tycker att de ävan passar i min torp miljö.

Har du sett dem blomma? Mina plantor har givetvis inte blomma och jag kommer troligen inte få se det heller, enligt en del ska dom vara 75 år innan dom blommar.

Agaven tål en del frost men när temperaturen riskera att permanent ligger under noll så är det bäst för dem att flytta in. Vinter vistelsen för agave blir bäst ljust och svalt. Men var sparsam med vattnet, dom kan lätt ruttna bort. Mina agave brukar bo i badrummet, för varmt med det har funkat. I år får vi se vart dom hamnar. Plantorna blir större men inte badrummet.

Rundel i trädgårdens mitt

"Vi har en rondell i trädgården", en inte allt för ovanlig kommentar från nyblivna ägare till en lantträdgård. Nej ni har inte en rondell utan en RUNDEL.
Rundeln är nog den mest typiska trädgårdsdetaljen i en äldre lantträdgård.  På lantgårdarna har det alltid funnits nytto odlingar. Att ha plats med en mer planerad trädgård fick man först underandra halvan av 1800-talet när byarna skiftadesoch det blev glesare mellan husen.
Rundeln blev en naturlig del av de nya trädgårdarna. Ofta var den placerad mitt framför mangårdsbyggnaden , ibland i gräsmattan bakom huset.  Rundel hade gärna en mitt punkt, kanske ett solur, ett träd, flaggstång eller stor glaskula. Rundeln kunde ibland vara fylld av växter ibland bestod den av enbart gräs.  Runt kanten av rundeln kunde det runt sekelskiftet 18-19 ligga stora snäckor från "söderhavet" eller kanske det enklare flätade dekorationen av vide kvistar.  Var kommer rundeln ifrån? Det finns säkert många teorier, enligt en del hör den hemma i en soldyrkan, en solcirkel. kanske är det så. Inspirationen för allmogen kommer säkert från slott och herresäten, kanske från de planschverk som gavs ut när Sverige skulle byggas upp.
Nästa gån du passerar en gård på landet, kika in bakom häcken, mycket möjligt så ser du där en rundel. Det r ingen rondell.

Bild ett och tre är taget på samma plats, huset är utbytt på bild 3

Här står flaggstången i mitten av rundeln.

Här har det planterats rosor i rundeln, kanske till bröllopet.

Syskonen Persson. Här växer det  ett träd mitt i rundeln.

Växtzoner

Hör ni till dem som funderat över zon siffrorna som står på etiketterna?  Vad menas med Zon 1 Zon 5. Är en femma bättre en ett?

Zonkartan är framtagen som en hjälp för att bedöma vilka växter som kan växa vart. Ursprungligen tror jag att den togs fram av pomologerna. Nu mera används den för alla lignoser (vedartade växter). Perenner (de örtartade växterna som vissnar ner på hösten för att åter växa upp på våren delas inte in efter växtzoner)
Ju lägre siffra desto bättre växtklimat dvs 1 är bättre en 5. När jag jobbar i plantskolan och frågar kunderna om klimat zon svarar många jag bor i Östergötland. Tyvärr är det inte så enkelt att länet har en zon. I Norra delarna av Östesgötland har vi tre olika zoner, Norrköping, Söderköping zon 2, Finspång Zon 3, Rejmyre, kolmården mm zon 4.

Det är dock inte så enkelt att vi geografiskt kan dela in landet, i samma trädgård kan även zon indelningen skilja. Det är bara att prova sig fram. I år testar jag själv tulpanträden Zon 2 i min trädgård som övervägande har  zon 3.

Grindar, grindar,grindar

 Idag blir det bara grindar. Grindar som jag sett i somras men inte passerat igenom.
Grindar som kanske gömmer en hemlighet.
Grindar som väntar på att öppnas.

Känns så avlägset

Idag känns smultronblommorna långt borta. Återigen öser regnet ner och mörker råder.
Det är bara att bita ihop drömma sig bort med hjälp av trädgårdstidningar och böcker, så ska ni se att snart så kommer våren och sommaren med nya smultronblom.

Också en trädgård

Visst är kyrkogården också en trädgård. En trädgård och ett vilorum både för döda och levande.
Kyrkogården är en plats att stilla vandra på, att minnas de som gått före, att läsa bygdens historia genom titlar och gårdsnamn. Bilderna kommer från S:t Maria kyrkogård i Risinge. Läs texten på nedre delen av gravstenen. Donator i Risinge församling. Vad donerade Karl Vilhelm? 
Karl bodde i Skrikhult utan egen familj. Han  hade en önskan om att bli ihågkommen efter sin död så han odlade grönsaker och blommor i Skrikhult och sålde. Pengarna som kom in donerade han till Risinge församling. (källa, nuvarande ägare till Skrikhult)  En gravsten med anknytning till trädgårdsodling.

Boktips: Härliga höst

När jag nu på morgonen tömde postlådan, så låg där ett bokpaket. Tyligen hade jag igår glömt att ta in vad brevbäraren lämnat. Paketet var kallt och när jag öppnade det så var boken full av frostiga bilder.
Boken heter Härliga höst och bjuder på sprakande bilder och goda råd om hösten i trädgården.
Jag har ännu bara bläddrat i den, men den verkar bra. Vill dela några rader med er

Hösten är en härlig tid. Livet går i något lugnare tempo. 

Naturen lika så. Även trädgården tar lite långsammare steg. 

Ogräsen är inte så ettriga, många av måstena är 

avklarade.............

Boken heter Härliga höst och är skriven av susanna Widhlund och Lina Karna kippel

Pionernas tid är nu

"Mary Ohlsson"

 Pionernas tid är nu. Ja inte blomningstid men tid att flytta och dela. Det finns givetvis olika råd om flyttning och delning och man kan ju alltid chansa.
Det vanligaste rådet är dock att flytta dem på hösten från mitten av september till mitten av oktober, idag med andra ord.
Andra säger att det går bra att flytta på våren innan plantorna börjar grönska.
Jag kan erkänna minn finaste pion är flyttad när tom blomknopparna hade börjat visa sig.

 Vid flytt av pioner är dock det viktigaste att inte plantera dem för djupt. De köttiga rötterna ska
ligga precis under jord nivån.   Placeringen ska var ljus eller lite lätt vandrande skugga.     Jorden får gärna vara rätt "kraftig" men platsen får absolut inte ha stående vatten.  En blandning av mulljord och lite lera bör bli perfekt. Planterings avståndet bör vara minst 50 cm.  Även om rötterna ska sitta ytligt gräv djupt så att jorden blir luckrat.  Om du delar på plantorna undvik att lämna stora öppna sår på rötterna eftersom det blir perfekta ingångs vägar för röta.

I min trädgård finns tre olika pionsorter, Jag saknar namn på dem utan kallar dem efter dem jag fått dem av.

"Maja Zetterberg"

"Berit o Stellan Einarsson"

"Berit o Stellan Einarsson"

Trädgårdsarkitektens son ritade Risinge Hembygdsgård

Vill man hitta en koppling så går det oftast.  Så visst kan vi hitta en koppling mellan trädgårdsarkitekten Emma Lundberg och Risinge Hembygdsgård.

Emma var född 1869 i Skåne och avled 1953 i Stockholm. Under första halvan av 1900-talet var Emma den mest tongivande arkitekten i den svenska trädgården. Mycket av sina trädgårdsideer hämtade hon från sitt barndomsskåne eller från den Engelska "Arts and Crafts" rörelsen.
Byggnads arkitekter lever oftare kvar i våra minnen än trädgårdsarkitekter. Men en del av er har säkert hört talas om Emma, en del av er har säkert även besökt den trädgård som återanlades vid Millesgården efter hennes ideal. Trädgården går under namnet  "Emma Lundberg Trädgården"

Så till kopplingen till Risinge, sonen Erik Lundberg född 1895. Erik är arkitekten bakom hembygdsgården. Ett enligt mig mycket lyckat uppdrag. Annars är mycket av Eriks utförda uppdrag i dag omdiskuterade. Lundberg har bla medverkat vid över 100 kyrkorestaureingar i landet. Ett föredrag jag hörde under året var titeln Hembygdsvän eller kyrkoförstörare. Den titeln säger en hel del.

 I vårt närområde deltog han bla vid renoveringen av Hällestad kyrka. Erik är mannen bakom elementen halvägs upp på väggen delvis döljda av de enligt mig hemska spaljéerna.
Förutom byggnaders arkitekt var Erik även verksam som trädgårdsarkitekt enligt Wikipedia.

Utan att gå in på det kan nämnas att en av Eriks systrar var konstnärlig ledare i Märta Måås Fjetterströms textil atelje.

Höst vid Hembygdsgården

Trädgårdsarbete är roligt, men det blir ännu roligare om vi är fler.
Idag har det varit "iordningställande dag " vid hembygdsgården. Men annat ord städdag. Löven har räfsats, trädgårdsmöblerna burits in, grindarna ställts undan osv.

Hembygdsgården förra veckan, löven satt då fortfarande kvar på träden.

Till idag hade de flesta löven släppt

 Ett tips om ni ska flytta mycket löv, använd en pressening och räfsa upp löven på den, sen är det bara att dra iväg presseningen med löven. Se nedersta bilden.

Dagen började med sol

Det blir inte roligare än man gör det, är den här bilden ett bevis för.

Ett litet vattenhål

Vatten i trädgården är ofta populärt.
 För några år sedan skulle alla göra en egen damm. Folk köpte fula plastbaljor och metervis med dammfolie. En del lyckades en del inte. Även jag hade mina funderingar på damm. Men jag kom inte i mål. Trots att damm drömmarna inte blev av så har jag två "Vattenblänk" i trädgården, utanför stugan står en stor gammal zinkbalja. Vissa år har den rymt en liten fontän, ibland vattenväxter ibland bara vatten.
Längre ner i trädgården är det andra blänket, en naturlig skreva i berget. Inte djup med tillräckligt för att småfåglarna ska kunna bada. Är sommaren torr torkar den dock ut. 
Allt måste inte vara stort och imponerande, ta vara på de små möjligheterna!

Den sörjande trädgården av Edit södergran

Ack, att fönster se
och väggar minnas,
att en trädgård kan stå och sörja
och ett träd kan vända sig om och fråga:
Vem har icke kommit och vad är icke väl,
varför är tomheten tung och säger ingenting?
De bittra nejlikorna sluta upp vid vägen,
där granens dunkel bliver outgrundligt.

Bilder från helgen

Falurödfärg lyser upp året om. Staketstolpen har en topp av vitt för att klara väder o vind .

På huggkubben står det emaljerade handfatet som ett stilleben.

Körsbärsbladen färgar gräset rött.

Träd och buskar släpper mer o mer blad