lördag 11 mars 2017

Om prästgårdens väggar kunde tala

Tänk om prästgårdens väggar kunde tala,  vad kunde väggarna  berätta om alla människor som passerat genom dess dörrar i olika ärenden. Både glädje och sorg har huset fått uppleva. Prästfamiljer har flyttat in och flyttat ut. församlingsbor har kommit och gått.

Prästgården byggdes 1859, säkerligen var den dåvarande kyrkoherden Anders Arvid Arvidsson på drivande. Hans föregångare Mattias Stenhammar hade inte bott i församlingens prästgård utan på sin gård i Ingelstad och säkerligen på sin gård Ringstad. Församlingsprästgård var säkerligen i dåligt skick. Till ritande av den nya prästgården anlitades  arkitekten Carl Theodor Malm
För församlingen var det säkert ett stort steg att besluta om ett nybygge, endast tio år efter att man byggt Risinge nya kyrka.  Församlingen satsade 2500 riksdaler och kyrkoherde Arvidsson sköt själv till 1000 riksdaler. En pampig byggnad av timmer med reveterade väggar blev det.
Till prästgårdsanläggningen hör det två röda flygelbyggnader, byggnads år för dessa vet jag inte. Den västra flygeln är byggd som sädesmagasin och den östra som bostadsflygel.  Prästgården kom att vara bostad för församlingens herdar fram till 1976 då den sista flyttade ut.
Västra magasinsflygeln

Östra flygeln "Långholmen"