Sitter inne och längtar till våren.

Burr, tycker inte om att det nu är höst och snart vinter. Längtar till våren. Visst har alla årstider sin charm men våren är ändå något speciellt. Allt som knoppas, börjar växa och grönskar. Vad härligt när man ser att det börjar växa, när snön smälter bort.

Småplock i trädgården.

Det är lördag och solen tycks inte vilja vakna idag. Nu smattrar regnet mot fönsterrutorna. Innan dropparna började falla från skyn var jag dock ute och plockade en del.
 Löven runt tulpanträdet och magnolian hade sjunkit ihop en del så det var dags att fylla på med mer löv.

Bänken på berget har fått stå ute tills nu. In i det längsta har jag envisats med att tro att sommaren är kvar. Nu har bänken intagit sin vinterplats uppe på bovinden.

Trots höstrusk finns det mycket vackert att titta på bara man tar sig tid att stanna upp. Vacker lav på en gren. Fröställningarna från de sista perennerna och mycket mer.

Stenbordet där de sista agave plantorna väntar på att få komma in

Idag fick den gröna bänken flytta in.

Laven på grenen trivs i det fuktiga vädret.

Höstmys

Regnet smattrar mot fönstren. Jag sitter inne och myser, är inte alls sugen på att gå ut i trädgården. För en liten stund sedan var jag dock ute och plockade in diverse löv och fröställningar till fikabordet. Varför använda duk när det finns så mycket annat snyggt att dekorera bordet med.

Turkiskhassel, hjärtbegenia mm

fikabordet dekorerat.

Min bror

Trot eller ej min bror Per på en bänk i trädgården. Bilden är tagen i våras om jag minns rätt. Till skillnad från mig så är inte min bror trädgårdsintresserad. Finge han göra bergskross av mitt berg skulle han nog bli glad. Men det får han INTE

Att klara vintern

Att klara vintern, är inte lätt om man är ett olivträd , en agave eller en pelargon. När hösten kommer är det sorgligt att inse att mycket av växterna i våra krukor kommer tyna bort av kylan om vi inte gör något. Många kommer även dö om vi gör något.
Olivträden som jag fick i våras har mått bra och är frodiga och gröna. Två stycken har jag tagit in i vardagsrummet där jag håller en temperatur på lite över tio grader. En står fortfarande ute och den mår utmärkt. En och annan frost natt är inga problem för ett olivträd. Egentligen mår nog dom som står inne sämre. När kylan kommer på riktigt ska den som är ute få flytta in i den mörka matkällaren under bon. Tror att det ska funka.
Agaven står i vardagsrummet.
Pelargonerna som ska övervintras har jag lite här och där, en del trängs i badrummet, några i vardagsrummet och ett gäng i hallfönstret. Vilka som klarar vintern vet vi först i vår.

Olivträdet som övervintrar i vardagsrummet, som ni ser börjar oliverna att mogna.

Diverse pelargoner som trängs i badrummet.

Mörkt i trädgården

Mörkt, mörkt mörkt, är det i trädgården. För bara någon månad sedan var det ljust när jag vaknade och jag kunde njuta av en morgon promenad i trädgården. Nu råder det mörker, kvarglömda trädgårdsmöbler, gräsklippare och andra bra att ha saker skymtar i morgondiset.  Löven prasslar och blåser sakta runt. Med viss ansträngning får jag bestämt konstatera att alla årstider har sin charm. 

Den vilda trädgården

Så fylls trädgården med stoj o stim. Jag känner att jag lyckats med trädgården när det funkar att grilla korv och leka dunken i trädgården. En "vild trädgård" passar för det mesta. Stilla promenader, njutande av en vacker blomma och så pinnbröd, korv och mycket spring i benen.  Härligt med en trädgård med många gömställen, höjdskillnader träd och buskar.

Sprakande eld i trädgården

En trädgård med plats för äventyr.

Godmorgon trädgården

Lördag morgon och diset ligger tätt över trädgården. Nu eller aldrig! Lökarna ska ner i jorden.  Senaste veckan har det varit frost många mornar. Påsarna med lökar som jag köpt på sensommar har legat kvar i hallen och riktigt ropat på att planteras. Så det var bara att sätta på sig stövlarna och ge sig ut. Faktiskt riktigt skönt ute.
Påskliljor, snödroppar, krokus och scilla är nu nergrävda lite här och där i trädgården. Inte efter konstens alla regler, men det brukar funka ändå.
Passade även på att plocka in lite keramik som inte gillar när kylan och vätan tränger in i det porösa godset.
Hösten ger vackra färger i trädgården, det gäller att passa på att njuta.

Lökar redo att planteras.

Det som göms under gräsmattan kommer pryda trädgården i vår

Pionerna planterade

Söndag morgon och snart är det dags att åka till kyrkan. Har dock redan hunnit ut  en sväng i trädgården. En och annan regndroppe faller sakta mot marken, lugnt och stilla.  Jag har planterat pioner i helgen, en planta var jag i Ingelstad mellangård och grävde upp, en annan på Odenvägen i Krokek.  Plantorna ser inget vidare ut just nu, men vänta ni till i sommar. Ingelstad pionen såg jag tydliga skottanlag på när jag planterade, Krokeks plantan var inte riktigt lika frodig men även den kommer säkert att förgylla min trädgård nästa år. Tog även en sväng till Billbäcks för att shoppa lök. Det är lite som en godisbutik att go och välja. Tyvärr fanns det inte snödroppar i lösvikt.
En ljung planta fick även följa med hemma. Den har nu ersatt helitropen som tidigare samsades med njurvindan.

Njurvindan har nu fått sällskap av en ljung.

Nyplanterade pioner.

Trädgårsmöblernas intåg

En ny morgon har kommit. Lördag står det i kalendern och jag har inga måsten. Tar en tur i trädgården. gräset är daggvått, det borde klippas, men det blir ju så fult när det är för smaskigt.  Det är den 21 september och jag inser att trädgårdsmöblerna inte lär  bli använda mer. En del av dem krångla jag upp på bo vinden. Andra ställer jag under lusthustaket. Kanske blir det en solig dag igen så att jag får plocka fram dem. En del får till och med stå framme. Det är ju faktiskt snyggt med gistna trädgårdsmöbler med höstlöv på.

Varför ge sig på berg när det finns småsten

Varför ge sig på berg när det finns småsten. Just nu känns det som att jag gett mig på ett berg. Stenen på bilden fanns där jag grävde för mina pioner. Jag kämpade upp den ur gropen. Sedan dess har den legat på gräsmattan. Jag kan inte lyfta den, kan med hand kraft sakta kulta runt den så att sakta flyttar sig över trädgården, decimeter efter decimeter. Jag nu stegat upp att det är 35 meter kvar till stenmuren.  Decimeter efter decimeter.

Trädgården i ett rosa skimmer

Tidig morgon och solen börjar kämpa sig upp över trädtopparna. Dimman ligger tät och allt färgas svagt rosa. Det är höstmorgon och lite svalt men skönt att gå en sväng i trädgården. Rosenvialen blommar fortfarande tappert, nere vid berget har en svamp vuxit upp. Passande nog även den svagt rosa. En tidig morgon när solen stiger upp skapas nya scener i trädgården. Scener som om någon timme är borta när solen åter kämpat sig upp över trädens toppar. Nästa morgon skapar den åter nya scener för den som är vaken.

Ett rosa skimmer över trädgården

Rosenvial

En rosa svamp

Borde det heta Össby äpple?

Så drog dom in i hembygdsgården,  ett tjog med pomolger från pomologiska sällskapet. Jag  fick i söndags förmånen att prata om trädgårdsmästaren Anders Lundström inför det fruktälskande sällskapet. En spännande teori som framfördes av en av besökarna var att det kända Ringstaäpplet egentligen kommer från ÖSSBY.  Det finns egentligen inget belägg för det men, mannen hade hittat en artikel från 1890 talet som talade om att det i Össby skulle finnas ett träd äldre än Ringstaträdet som bar Ringstadäpplen. Trädet skulle härstamma från kärnor skickade från amerika.  Kanske är det en skröna, kanske är det sanning.

Ett nytt Ringsstaträd

När diset lättar

Vilken morgon. Solen börjar leta sig upp över trädtopparna och skapar nya mönster i trädgård. Diset ligger kvar i sänkan. Spindelväven är tyngd av små daggdroppar och lägger trädgården i ett sagoskimmer. Katten Bertil smyger runt bland ormbunkarna och tror att han är en tiger. Jag stör honom inte, kanske ska han precis fånga en antilop.

Från ett växthus med glas.

"Från ett växthus med glas" var hälsningen som kom med gurkan idag. Så glad jag blev. På Regna marknad jag tillbringade dagen. Då dök där upp, vänner från Borggård. Med sig de hade gurkor från glashuset sitt.  En gåva så enkel, men tänk så glad jag blev. Till skillnad från mitt växthus deras har glas. Tänk vilken glädje att skörda det egna.

Grönt är skönt.

Grönt är skönt, visst  är det så! en grönskande trädgård att njuta av, promenera i. koppla av i. Jag tror att alla mår bra av en trädgård. Att sitta på en bänk och se solen gå ner är inte helt fel.  Utsikten skyms av skogen, men tror inte att grannen skulle uppskatta om jag kapade topparna på deras tallar. Jag njuter ändå

En ny morgon

Så är det en ny morgon. Igår gnällde jag över att hösten var på väg. Idag känns det annorlunda, gräset är visserligen daggvått och luften sval. Men solen finns där och luften är hög. Idag är mycket som jag borde göra, för att rensa huvudet började jag dagen med att flytta en jordhög. Grästorven från pionlandet blir till ny gräsmatta på en liten platå bakom huset. Försöker även se trädgården med nya ögon, att inte var hemmablind. Den rödabänken skymtar genom bersån. Den vita grinden öppnar en vy mot ängen utanför.

Solen skiner

En rödbänk skymtar under päronträdet.

Att flytta en jordhög och rensa hjärnan

En titt genom grinden mot grannens domäner.

  

Något är annorlunda!

Visst är det något som är annorlunda. Är det hösten som närmar sig?  Gräset i trädgården är blötare, det känns okej att ta på sig en tröja när man går ut. Anar jag ett rött löv. Rönnbären lyser röda. Trädgården ser allmänt rufsig ut. Än är det sommar men snart kommer hösten på riktigt.

Allt är inte vad det ser ut att vara.

 Idag tar vi steget över tröskeln in i farstun. Allt är inte vad det ser ut att vara.

Nyckeln på spiken är målad, spiken är äkta. Det extra nyckelhålet har jag målat för visst måste det finnas ett nyckel hål som passar till den målade nyckeln.











Trasmattan i trappen finns inte där annat än som målad. Aldrig snavar jag på mattfransen. Tyvärr går det inte att sopa något under den.

  Att vara hemkär är inte fel. Jag vill gärna ha utsikt mot mitt barndomshem. Nu ligger träd och berg i vägen. Det löste med att måla min utsikt på badrumsdörren.
Undrar vad jag ska måla härnäst.

Förrvånad över olivernas grönska

Jag är självförvånad över hur väl olivträden trivs. I våras fick jag tre små olivträd.  Kan erkänna att jag trodde att jag relativt snart skulle torka  ihjäl dem av misstag. Men icke. Träden trivs och växer. Något av det första jag gjorde var att ge dem större krukor för att motverka torkproblemen. Under sommaren har jag ansat dem lite, vattnat, gödslat. Mer tycks dom inte önska. Utmaningen blir att klara vintern. Oliverna tål några minusgrader men inte några lägre temperaturer. Övervintringen tror jag blir bäst i ett ljust  o svalt utrymme med inta allt för torrluft. Med andra ord blir det ytterligare en sval vinter i vardagsrummet.

Königin Charlott redo att planteras

Det blir inte Blå bolltistel som får samsas med mina pioner. Efter lite snack med kollegan Ylva så slutade det med att jag köpte tre höstanemoner istället. Till min nya pionrabatt var jag ute efter något som skulle ge en andra blomning, hade tänkt mig Blåbolltistel, men så fick jag rådet höstanemon. Köning Charlott ska bli upp i mot 100 cm hög och lär då synas ovanför pionernas gröna bladverk.  Plantorna är inköpta men får vänta på plantering några veckor till eftersom jag vill att första omgången med ogräsfrö ska hinna gro innan jag planterar.

Höstanemon Königin Charlott

Rabatten väntar på att ogräset ska gro.

Verkar vara ett perfekt val, återstår att se om den trivs hos mig.

Hejdå Billbäcks

Så är det sista arbetsdagen på Billbäcks plantskola för mig. Minns inte hur många säsonger jag jobbat där, vissa säsonger på heltid, andra några enstaka helger. När jag i september tar över den begravningsbyrå som jag nu jobbar på räcker inte tiden till att jobba extra på Billbäcks så idag blir den sista dagen. Tänker tillbaks på alla härliga kunder, alla glada skatt, alla växter som vandrat ut från plantskolan. Glada kunder, jobbiga kunder, kunniga kunder, okunniga kunder,  besvärliga kunder, krävande kunder. Vissa återkommande kunder har jag haft ej officella namn på, tex arga fabrorn, paret på stormvägen, ödeshög, korinttanten osv.  Tänk även så mycket trevliga arbetskamrater man haft under dessa år, vissa har varit där alla år, vissa några månader.
Ingvar o Inger Billbäck som startade plantskolan en gång men som fortfarande dyker upp då och då. Ingvar som igår när jag talade om att jag slutar idag tyckte att jag kunde ägna mig åt begravningsbyrån under vintern men att till våren är det dags att tänka om och komma tillbaks till Billbäcks. Det värmde att höra.

Trädgården utanför Villa flora

Visningsträdgården som var nyplanterad när jag började.

Lugnet före stormen

Vy över butiken