När släkten kom till Ingelstad

Alla släkter kommer någonstans ifrån, alla släkter har sin historia och så är det bara.

Redan som liten fick jag höra att släkten kom från Tjuttorp. En skogsby i norra delen av Risinge.  Att det var tack vare Tjuttorpesläkten  som gården i Ingelstad köpts in. Det tom pratades om att gården var en lysningspresent, ett sätt för de rika Tjuttorparna att rädda släkten rykte när dottern gifte in sig i en knektsläkten Blomberg.

Kanske är det inte bara gården som kommer från Tjuttorp, vi har även de omtalade Tjuttorpemyggorna, ni vet de där stora som bara går tre på en kappe, och då hänger benen ändå utanför.

Men nu till hur Ingelstad Östergård kom till släkten. I Tjuttorp fanns en släkt som bott där i många generationer, omväxlande hette männen Gabriel i förnamn eller Gabrielsson i efternamn. År 1805 gifter sig Sven Gabrielsson med Britta Svensdotter från Kolvetorp i Regna.

År 1822 köper Sven och Britta 1/3 av Ingelstad Östergård av handelsmannen Bechlin. Bechlin tycks inte själv varit med när affären gjordes upp, utan hans ombud Odelstjerna. Köpeskillingen var 1666 riksdaler. Samtidigt köper Brittas föräldrar 2/3 av gården. Ingen i släkten flyttar dock dit utan man arrenderar ut Ingelstad.

Så händer det som nog är bakgrunden till att det skulle vara en lysningsgåva (vilket jag inte hittat något belägg för) Sven och Brittas dotter Anna gifter sig med  Sven Blomberg 1840. Sven var av knektsläkt även om han själv inte var knekt. Sven var brukare av en av gårdarna i Viberga.  Redan efter ett par år så ordnas det till så att Sven och Anna flyttar till Ingelstad Östergård. Testamenten skrivs så att Anna ska ärva Östergården medan hennes bror Anders ska ärva gården i Tjuttorp (Anders är förfadern till Torenfeltarna i Torstorp)   Och så blir det. Anna är den som hela tiden kommer att stå för fastigheten i Ingelstad även om hennes man Sven säkert titulerades som Hemmansägare i många fall. Sven och Annas yngste son Johan Blomberg är min farfars pappa.

Gerda gifter sig.

När man ser på en släkts historia så dyker vigslarna upp som viktiga milstolpar i släktens historia.  I Blombergs släktens historia är 5 mars 1927 ett sådant datum. Då gifters sig min farfars syster, GERDA Elvira  med sin Axel VALLENTIN  (Valle)Gustafsson. Om jag har rätt i mina papper var båda födda 1896.  Vigselförrättare var församlingens komminister KG Widelius. 1927 var sista året som han tjänstgjorde i Risinge innan han flyttade vidare, men Widelius återkom även efter dess och förrättade många vigslar. Gerda och Valles vigsel hölls troligtvis på Margareta skolan i Norrköping, En plats som var vanlig för frikyrkofolket att vara på vid sina festligheter. På bilden nedan ser ni hela gästerna samlade, släkt och vänner från när o fjärran. 

1. GERDA Elvira Gustafsson f Blomberg, från Ingelstad Östergård 2.Axel VALLENTIN Gustafsso. Skärvinge. 3. Kristina Blomberg f Nilsson.Brudens ingifta faster. Ingelstad Östergård. 4 Sven-August Blomberg. Brudens farbror.Ingelstad Östergård. 5. Johan Blomberg. Brudens far.Ingelstad Östergård. 6. Johanna Blomberg, f Andersdotter. Brudens mor.Ingelstad Östergård. 7.Alma Gustafsson.Brudgummens mor. Bjärka. 8. Axel W Gustafsson. Brudgummens far. Bjärka. 9. Hedda Malmqvist. Faster till brudgummen. Norrköping. 10. Fabrikör Malmqvist Gift med nr. 9 Han var dräng eller anställd på Kulla, Ekeby, när han gifte sig med Hedda, inte så populärt.Blev sedan hattfabrikör i Norrköping ”STRÅHATTEN”. 11. Ivar Blomberg Brudens bror (min farfar). Ingelstad Östergård. 12 Tärna till Ivar Blomberg ? 13. Hugo Värnmo Vän till Valle. Blivande pastor . 14. Ingeborg Blomberg. Brudens syster(senare gift med Freij i Finspång) 15. Karl-Erik Yderfors. Systerson till brudgummen, son till 63. Finspång( Namnet Yderfors var troligen inte taget så här tidigt) 16. Maj Yderfors Valles systerdotter, dotter till 63 Finspång. 17 Lisa Gustafsson Syster till brudgummen Bjärka, Ljung. 18. Martin Holmberg Vän till Valle. Pastor, på slutet 

stor i Immanuelskyrkan i Stockholm. 19. ??? . 20. Agnes i Loviseberg troligen Danielsson Vän till bruden Loviseberg Ö Eneby (gränsar till Kolstad) 21.???. 22.?? 23?? 24… Sandin, gift med nr.25 Dog tidigt, lämna fru o barn .25. Rut Sandin Kusin till brudgummen, dotter till hattfabrikören Norrköping 26 . ??? 27??28. 29. 30. 31. 32 . 33. 34. 35. Karin Gustafsson. Syster till brudgummen (hushållade hos Ivar Blomberg en tid). 36. 37 .38 K G Widelius. Kominister . Risinge församling .39. 40. Hildur Blomberg. (Monica Remnings pappas, moster)Kusin till bruden Ingelstad Mellangård. 41. 42. Elsa Gusafsson. Svägerska till brudgummen. 43. Elias Gusafsson Bror till brudgummen Bjärka. 44. Sven Blomberg Kusin med bruden. Ingelstad Mellangård. 45. 46. 47. 48 .Betty blomberg ?. Kusin till bruden Gift med 52.. 49. Linnéa Karlsson Gift med nr. 50. Ölstad Missionshus. 50. William Karlsson. Pastor i Risinge. Ölstad Missionshus. 51. Barnmorskan fröken Börjesson (någon som vet ett förnamn?). 52. Anton Andersson ?. (Sven-Erik Anderssons pappa)Gift med en kusin till bruden nr 48. Hult. 53. 54. 55. Hanna Gustavsson. Föreståndare för barnhemmet. Ingelstad Barnhemmet. 56 Ruth Karlsson i köp Vän till brudparet. (faster till Gun Moberg) 57. 58.Valda Gustafsson. Syster till brudgummen 59. 60 lisa karlsson ????syster till 56.Vän till brudparet (osäkert). 61. 62 . 63Rut Andersson f. Gustafsson Syster till brudgummen, gift med nr. 64. 64. Alex Andersson Gift med brudgummens syster. Finspång (Johan Yderfors farfar, mannen som skänkte klippestorpsgården till Hembygdsföreningen) 65

Gerda o Valle var första tiden Arrendatorer i Skärvinge innan flytten gick till Rörstorp, en gård som tidigare ägts av Gerdas faster och farbror. Men somGErdas pappa Johan sedan köpt.  Efter en tid i Rörstorp flyttar Gerda och Valle med familj till Vikbolandet

Fredahlstugan i Skärvinge pyntad  inför Gerda o Valles bröllop. På bilden är det dock inte brudparet utan pastor Holmberg utklädd till brud och Gerdas syster Ingeborg utklädd till Brudgum.

Tvartorps Bengt - släkt med skam själv

Huvudgården på Tvartorp. Enligt sägen ska Bengt hängt sig i Stallet.

Alla släktforskare hittar för eller senare en förfader med mörkt förflutet.  Jag har hittat Tvartorps Bengt. Kopplingen till honom har vi Blombergare via Tjuttorpesläkten. 

Det finns flera sägner och berättelser om Bengt, vilket som är sant är svårt att veta. Det sägs att Bengt var son till Skam själv. Hans mor födde tvillingar, den ena var luden och den andra var Bengt. Den ludne kastade hon direkt i elden medan Bengt fick leva. Då stack en gubbe in huvet i stugan och sa "nu brände du allt den likste" . Bengt föddes 1595.  Bengt växte upp till en riktig usling,  

Runt 1610-15 skulle Bengt flytta till Tvartorp. Han fick då inte passera genom Tjuttorps by utan fick bryta egen väg. En väg som än idag kallas skamsväg. Finns även en plats som kallas för skams trädgård. 

Vad gjorde Bengt för otyg. Elak va han givetvis,stal boskap av grannar. flyttade gränsstenar, tom mord förekommer. Det berättas om en man som Bengt slog ihjäl och gömde i en mila.  

Det sägs att Bengt hängde sig 1665. Men även efter det fortsatte Bengt att ställa till det för sin omgivning. Berättelserna är lite olika en säger att han begravdes vid kyrkan men att han vägrade att ligga still så man fick ta hem liket igen. En berättelse berättar om ett kärr där han grävdes ner men även där hade Bengt svårt att ligga still så man tillslut fick slå en påle genom kistan för att få lugn. 

Vad som är sant är svårt att veta, sanningen är dock att han levt och  att mycket hände runt om kring honom.

(Bilden och mycket av uppgifterna har jag hämtat från boken om Tvartorp)

Farbror Sven-August

Sven-August Blomberg

Det finns personer som man aldrig har träffat men som man ändå hört talas om under alla år.
 Farbror Sven-August är en sån person. Sven-August var min farfars farbror, nummer två i en syskonskara på 4. Han föddes 1843 på Ingelstad Östergård. Den första i släkten som föddes på den gården.
Stora syster Anna-Catharina var född 1841 men då bodde familjen på Viberga.

År 1884 gifter han sig med sin Kristina. Sven-August och Krisitna får aldrig några egna barn. Dom bor kvar på gården i Ingelstad och Sven-August tituleras Hemmansägare,  och det stämmer. 1/4 av gården är Sven-August medan resten av gården ägs av hans lillebror Johan. Sven-August o Kristin bodde i ett hus som låg mellan det hus som mina föräldrar nu bor i och landsvägen. Ett hus som från början var mangårdsbyggnad till en av mellangårdarna.
Det sägs att Sven-August var musikalisk och var med i klockare Hallbergs orkester. Säkert var kunde han och hans bror även hitta på hyss ibland. Det berättas om ett fint bröllop i Risinge kyrkan där den eleganta vagnen som väntade på brudparet på något konstigt sätt hade förlorat sina hjul innan avfärden. Ryktet säger att det var Blombergs grabbarnas hyss.

År 1930 avlider både Sven-August och Kristin. Min farfar får 100 kronor för att ta hand om skötseln av graven och det gör vi fortfarande efter 85 år. Ibland räcker pengarna länge. Huset som Sven-August bodde i hade min farfar Ivar köpt några år innan. Nu när både farbror och faster var döda säljer Ivar huset och det monteras ner och flyttas till Butbro där det fortfarande lär stå.  På inventarierna ska det varit auktion, På auktionen såldes bla en stor kista
som nu står i hallen på Hembygdsgården.

Troligen Sven-August hus

Nybygget inte längre så nytt

Torparslit och odlar möda. Mycket hårt arbete döljer sig i mörka skogen. Torpen har varit många i vår byggd men dess historia är sällan så lång. De flesta torpen växte upp som svampar ur skogen under 1800 talets början men redan efter lagaskifte under andra halvan var 1800 talet började många försvinna, men spåren finns kvar. På bilden syns en "lada" som finns i Ängenässkogen. I dess närheten har torpet Nybygget funnits. Första gången jag besökte platsen var vid en torpvandring. Sedan försökte jag under flera år hitta dit igen. Tillslut fick det bli lantmäteriets kartor som hjälp medel. Kartor från olika tidsepoker. De äldsta med byggnader och odlad mark. Nästa med endast odlad mark, tydliga diken. Så den sista kartan endast dikena med på kartan som endast visar skog förövrigt.

Joseph Olsson Blomberg är en av de som bott i torpet. Han var född på trumslagarbostället Viberga (Hans bror är en av mina förfäder). Efter ett liv som dräng och torpare avlider Joseph 1829 på Nybygget. Boet består bla av 1/2 stut, en ko, en kalv och ett får. Kan inte annat än fundera på vem som ägde andra halvan av stuten?
Hustrun Kerstin (Cristina) lever vidare i torpet till 1834 då även hon får sluta sina dagar. Minst 7 barn hade hon fött, en del uppnådde vuxenålder andra inte.
När torpet blev öde vet jag inte ännu, kanske du vet?

Ebba Maria Margareta

Den 25 juli 1910 föddes ett litet flickebarn hos Janssons i Skäftesfall. Det var Karls och Elins femte barn.  Sedan tidigare fanns det två pojkar och två flickor i familjen. 

Ebba Jansson

Det lilla barnet döptes till Ebba Maria Margareta och kom med tiden att bli min farmor. 

När Ebba var 6 år hände det som inte får hända. Hennes mamma avlider och Karl blir ensam med de 5 barnen. Det var nog tur att farmor fanns i lillstugan och kunde stötta upp familjen.  Karl behövde en ny fru och det blev hans kusin Amanda "Maja"  Maja var lärare i Torstorps skola och lämnade sin yrkeskarriär och gifter sig med Karl 1919 och blir mor åt Karls barn.  

Ebba Jansson

Ebbas skolgång började som för alla i Skäftesfall i Gomma skola.  Efter vanliga skolan blev det som för många andra lanthushållsskola. Det som var ovanligt var att Ebba gick lanhushållsskola i Osby i Skåne. Kanske berodde det på att hennes bröder John o Natan gått sin lantbruksutbildning där.  Hemma i Östergötland gick Ebba även någon eller några kurser på Margareta skolan i Norrköping. När jag läser i Ebbas betyg o intyg hittar jag även det lite mer udda distanskursen i " Kommatering och punktsättning"

Hur Ebba träffade Ivar i Ingelstad vet jag inte säkert, kanske via SLU där båda var aktiva eller kanske i Missionshuset.

Ebba Jansson

Familjen Blomberg

1935 gifter sig Ebba och Ivar , om jag minns rätt så hölls bröloppet på Margareta skolan i Norrköping, Något som vanligt bland frikyrkofolket. Vigselförrättare var K G Widelius som varit både Ebbas o Ivars konfirmationspräst. Widelius var kyrkoherde i klockrike 1935 men reste upp till Norrköping och höll vigseln.
Ebba flyttar ini Ingelstad, där stora huset hade moderniserats rejält inför att Ebba o Ivar skulle gifta sig. Serveringsgången byggdes, glasverandan revs, frontespiserna byggdes, tror att badrummet gjordes i ordning. (inte vatten toalett eftersom det ansågs onödigt när det fanns dass bakom flygeln)
Vart efter året gick föddes det ena barnet efter det andra Arne, Torsten, Ingrid Ove.

Givetvis finns det mycket mer att skriva om farmor men tror inte att ni orkar läsa så mycket mer.

Jag minns farmor som en bestämd liten kvinna som visste vad som var rätt och fel och levde efter det.  Söndag var vilodag, andra dagar var arbetsdagar. Det vävdes, städades, syltades och saftades. Fasta rutiner följdes. Under många år när farfar var sjuk skötte hon givetvis honom. Många av er har säkert sett Ebba ute på vägarna vid Ingelstad skjutande på rullstolen  med farfar. Inte sällan fick den bortskämda taxen sitta i farfars knä när dom var på promenad.
 I augusti 1990 fick Ebba sluta sitt jordeliv och flytta hem till sin Gud, där hennes Ivar redan väntade.

Ingelstad Östergård

Alla gårdar har sin historia så även Ingelstad Östergård. Den plats jag har växt upp på och där släkten bott under många år.  Ingelstad by bestod ursprungligen av tre mantal, öster, väster och mellan gård.  Under århundraden har antal gårdar varierat. Mellan gårdarna var på slutet av 1800 talet två.  Östergården ligger kvar på sin ursprungliga plats medan de andra gårdarna har flyttats ut.
Västergården flyttades redan i slutet av 17 00 talet medans mellan gårdarna fick maka på sig vid laga skifte på 1880 talet. Stora huset byggdes på 1770 eller 1780 talet. Av vem vet jag inte med säkerhet.

Från 1750 talet och fram till 1820 talet ägdes och troligen beboddes gården av släkterna  Steirnknekt, Berggren och Bechlin. (Nu plockar jag bara ur minnet så jag kan glömt någon släkt)  Närheten till Finspång märks, någon inspektor på Finspång. Bechlin var handlanden från Norrköping. Säkert var någon bonde.
På 1820 talet  gör Georg Bechlin ett konstigt val, han säljer gården och flyttar med familjen till Gotland. Köpare är Sven Gabrielsson från Tjuttorp, hans hustru Britta Svensdotter  samt hennes föräldrar från Kolvetorp.  Ingen av dem flyttar då till gården utan valet blir att arrendera ut gården.

Sven o Britta har två barn, Anders och Anna. Längre fram i historien säljer Anders släktgården i Tjuttorp och flyttar till Torstorp. Det är han som är förfader till Arvid Svensson Torstorp.
Dottern Anna gifter sig med Sven Blomberg, arrendator på en av gårdarna i Viberga. Tror det var runt 1840. Efter något år flyttar Sven o Anna, samt ett gäng till med släktingar till Ingelstad Östergård.  Anna o Sven Blomberg fick med tiden ett barnbarn som hette Ivar, Ivar får en son som heter Arne och är min pappa.

Kanske har även i anknytning till gården, kanske har ni gått söndagskola i flygeln med Gun som söndagskolelärare, kanske har någon av era släktingar bott i flygeln eller varit dräng eller piga på gården. Mycket i historien hänger samman på något sätt.

Vid kastanjen

Finklänningarna strukna, flugorna knutna, blommorna arrangerade i en skål på bordet, det är dags för fotografering.

På bilden ser ni min gammelfarfar Johan Blomberg och hans hustru Hanna (Johanna) sittande, flankerande av döttrarna Gerda och Ingeborg. Mellan Hanna och Johan står sonen Ivar, min farfar.

Gissar att bilden är tagen i slutet av tjugotalet. (Hanna avled 1929).
Gammelfarfar Johan var född 1860 i Ingelstad: Han var yngst av fyra barn men var den som kom att ta över gården, delvis tillsammans med sin bror Sven-Agust.  Hanna var född 1868 i Skäftesfall. En period i sin ungdom hade hon tjänst i Ingelstad Västergård, kanske var det då hon träffade Johan i Östergården?

Johan o Hanna gifter sig och så kommer barnen. Gerda är äldst född 1896, sedan kom Ingeborg år 1900, sist så föddes Ivar år 1906.

Kastanjen ni ser i bilden planterade Johan runt 1870 och har sitt ursprung från kyrkskolan som han då gick i.  Kastanjen finns fortfarande kvar även om det med ålderns rätt nu börjat krympa. Vindarna tar gren efter gren och rötan gör nog också sitt till,

Höns i trädgården

Höns i trädgården har inte jag, men igår var jag en sväng till mellangården och köpte ägg av min brorson Anton. Säkert ställer hönsen till en del i trädgården men visst är det trevligt med höns som spatserar runt och gör nya upptäckter i trädgården.  Det lär bli fart på gräsmattorna i mellangården för starkare gödsel än hönsgödsel är svårt att hitta.
Undrar om det skulle funka att ha höns i Krokek.

Min far och jag.

Jag fick en "skog" av mina föräldrar förra året. En gåva som består och som jag uppskattar mycket. En gåva med ansvar. På samma sätt som en trädgård behöver en skog sin omvårdnad och tillsyn.
det är tur att pappa finns med sin kunskap och sitt intresse. Min skogsförvaltare

Igår gick pappa och jag och tittade på skogen.  Jag är imponerad av pappa och hans raskhet och förmåga att ta sig fram i skog o mark. Pappa är 77 år, hade han varit yngre skulle det säkert hettat att han sysslade med extremsport. För det går fort, uppför berg, ner för berg, över kullblåsta träd, genom mossar och kärr, allt i högt tempo.

 Det tog 1 och en halv timme innan han började dra ner på tempot så att jag tillslut hann om honom.  Inte var det några pausar för att njuta. Snabbt framåt, letande efter gränsstenar, pekande på trän, mumlade tips o goda råd,  gallring, avverkning, tallmark, granmark, mycket m2, no område osv. Allt förstod jag inte men jag lär mig nog vart efter, det kommer bli fler turer i skogen.

Under trädet.

Att sjunka ner i en gisten trädgårdsstol i skuggan under ett stort träd är något speciellt. Att få koppla av, komma undan den värsta värmen, känna skyddet av trädets starka grenar. Stolen behöver förstås inte vara gisten, men känslan tror jag inte är den samma om det är en plasts stol.

Jag åter kommer ofta till kastanjerna hemma hos mina föräldrar, träden som gett skugga åt fem generationer. första generationen fick nog inte så mycket skugga, för generation som nu är yngst är nog också skuggan begränsad eftersom träden med ålderns rätt börjar bli lite glesa, ungefär som håret på mitt huvud.
Hittade en så fin bild där min farfar med syskon o föräldrar sitter under den ena kastanjen. Troligen  inte för att få skugga utan för att det ska bli en fin bild. Farfars pappa Johan som är med på bilden är mannen som tog med kastanjerna från kyrkskolan när han var liten. Undrar hur länge träden kommer stå pall innan dom faller för tiden. Det är nu högtid att plantera nya kastanjer till nya generationer.

Springer på alla bollar

Springer på alla bollar.  Visserligen kom vintern tillbaks för några timmar sedan, men förut idag var det vår och jag for runt på mitt berg och gjorde lite av allting. Lite här, lite där. Vilken lycka att det växer!

Wilhelmsberg 2 mars.

 

Humlen klipptes ner, den gick nästan över nock på taket. Jag lyckades få ner de långa sega " lianerna" utan att tegelpannorna följde med.

Jag började rensa ogräs i pionlandet. Oj vilken fart det blivit på ogräset. Jag räfsade löven som låg kvar under den kaukasiksa vingnöten. mm mm.

Snödropparna blommar

Men jag han även njuta av att se att livet har kommit åter till trädgården. Snödroppar, små primula blad, knoppar som sväller.

Min bror

Trot eller ej min bror Per på en bänk i trädgården. Bilden är tagen i våras om jag minns rätt. Till skillnad från mig så är inte min bror trädgårdsintresserad. Finge han göra bergskross av mitt berg skulle han nog bli glad. Men det får han INTE

Mörkt i trädgården

Mörkt, mörkt mörkt, är det i trädgården. För bara någon månad sedan var det ljust när jag vaknade och jag kunde njuta av en morgon promenad i trädgården. Nu råder det mörker, kvarglömda trädgårdsmöbler, gräsklippare och andra bra att ha saker skymtar i morgondiset.  Löven prasslar och blåser sakta runt. Med viss ansträngning får jag bestämt konstatera att alla årstider har sin charm. 

När diset lättar

Vilken morgon. Solen börjar leta sig upp över trädtopparna och skapar nya mönster i trädgård. Diset ligger kvar i sänkan. Spindelväven är tyngd av små daggdroppar och lägger trädgården i ett sagoskimmer. Katten Bertil smyger runt bland ormbunkarna och tror att han är en tiger. Jag stör honom inte, kanske ska han precis fånga en antilop.

Allt är inte vad det ser ut att vara.

 Idag tar vi steget över tröskeln in i farstun. Allt är inte vad det ser ut att vara.

Nyckeln på spiken är målad, spiken är äkta. Det extra nyckelhålet har jag målat för visst måste det finnas ett nyckel hål som passar till den målade nyckeln.











Trasmattan i trappen finns inte där annat än som målad. Aldrig snavar jag på mattfransen. Tyvärr går det inte att sopa något under den.

  Att vara hemkär är inte fel. Jag vill gärna ha utsikt mot mitt barndomshem. Nu ligger träd och berg i vägen. Det löste med att måla min utsikt på badrumsdörren.
Undrar vad jag ska måla härnäst.

Flytta inte vattenspridaren när vattnet är på

Ett enkelt råd - Flytta inte vattenspridaren när vattnet är på slaget.

Så här dagen före "öppen trädgård" är det väldigt mycket som jag tror jag ska göra.  Det räcker att titta ut genom fönstret för att se massa måsten. Vattna är ett av måstena, rationell som jag är så flyttade jag på vattenspridaren med vattnet igång. Är just nu väldigt blöt. Ska jag se det positivt så är morgon duschen  snart avklarad. Nästa gång jag flyttar spridaren ska jag först schamponera mig. 

Utanför fönstret väntar ett antal måsten

Floxens tid.

Flox

Flox finns det många varianter av. På våren blommar kuddflox och mossflox, senare kommer krypfloxen och så nu höstfloxen. Frågan är om höstflox och prickflox är samma sak? Något jag får slå upp i någon av mina böcker. Något jag märkt är att rådjuren tycker att höstfloxen är kalas. Ofta betar dom av dem tidigt på våren så att plantan får grönska om på nytt. Plantan tål det men det fördröjer blomningen. Egentligen vill dom ha medelfuktigt men jag tycker att dom funkar okej även på lite torrare platser även om de nedre bladen gärna vill torka in. Om solen håller sig framme så kommer floxen snart att blomma för fullt.

Ett år av bloggande

På söndag den 21 juli har det gått ett år sedan jag skrev mitt första blogg inlägg. Över 200 inlägg har det blivit, över 12000 besök har bloggen haft. Kul tycker jag. Hoppas att även ni tycker det har varit kul med bloggen. En blandning av inlägg av skiftande slag har det varit och kommer att vara. För mig är det lite av en dagbok, att nu kunna gå tillbaks och se när pimpinellen slog ut, när planterade jag egentligen klematisen.?
Den 21 jul öppnar jag trädgården på riktigt, inte bara via bloggen. Kan erkänna att det är både kul och skrämmande. Via kameran o texten väljer jag vad jag visar. Nu kommer ni själva kunna se hur det verkligen ser ut. Trädgården är även något väldigt privat som jag väljer öppna för en dag.

Semester och dags att plocka fram penseln.

Så har semestern börjat och jag plockar fram penseln. Det finns alltid trädgårdsmöbler att måla.

 I år är det den här gruppen som får färg.

Bänken o trädet i samma skick, får se om bänken får ny färg.

Här blev det nog lite väl ljusgrönt,

Rött, något som alltid syns.