En kyrkvärdskäpp, en del av vår historia

Kyrkvärdar, nämndemän, hemmansägare, titlarna var noga med förr. Så viktiga var de att en gård till och med kunde kallas för nämndemansgården bara för att bonden på gården blev utsedd till nämndeman.

En av våra förfäder Anders Nilsson i Skäftesfall var både kyrkvärd och nämndeman. Anders var född  1781 på en gård i Hult, Risinge. Gården var frälse under Stjernvik och benämns ibland som kaptensgården.
För några år sedan fick jag av en av pappas kusiner en rörkäpp som ska ha varit Anders.
I skriften  "Och de voro tillsammans"  beskrivs käppen så här " När Anders Nilsson avgick som kyrkvärd i Risinge erhöll han en "rörkäpp" försedd med Silverknopp... Den fina kyrkvärdsstaven finns än idag bevarad på samma gård i Skäftesfall där släkten ännu lever".
På en handskriven liten lapp jag har står det att Anders av gick som kyrkvärd när han flyttade från Hult till Skäftesfall. Om jag hittat rät så flyttade familjen till Skäftesfall 1835. I vissa papper står det 1841 men vad jag hittat sä är det årtalet då Anders köpte till en gård till i Skäftesfall.

En liten kuriositet är att Anders var en av de som försökte stoppa placeringen av Risinge Nya kyrka. De boende längst ut mot glan tyckte vägen skulle allt för lång, så det skrevs skrivelse till församlingen om kyrkans placering. Det sägs att mat motsatte sig placeringen med hänvisning till att prästen skulle få långt till kyrkan från prästgården. Jag tror nog att det var sin egen res sträcka man tänkte på.  Kyrkan placering ändrades inte men Anders Nilsson fick var med i byggnadkommiten.

Ebba Maria Margareta

Den 25 juli 1910 föddes ett litet flickebarn hos Janssons i Skäftesfall. Det var Karls och Elins femte barn.  Sedan tidigare fanns det två pojkar och två flickor i familjen. 

Ebba Jansson

Det lilla barnet döptes till Ebba Maria Margareta och kom med tiden att bli min farmor. 

När Ebba var 6 år hände det som inte får hända. Hennes mamma avlider och Karl blir ensam med de 5 barnen. Det var nog tur att farmor fanns i lillstugan och kunde stötta upp familjen.  Karl behövde en ny fru och det blev hans kusin Amanda "Maja"  Maja var lärare i Torstorps skola och lämnade sin yrkeskarriär och gifter sig med Karl 1919 och blir mor åt Karls barn.  

Ebba Jansson

Ebbas skolgång började som för alla i Skäftesfall i Gomma skola.  Efter vanliga skolan blev det som för många andra lanthushållsskola. Det som var ovanligt var att Ebba gick lanhushållsskola i Osby i Skåne. Kanske berodde det på att hennes bröder John o Natan gått sin lantbruksutbildning där.  Hemma i Östergötland gick Ebba även någon eller några kurser på Margareta skolan i Norrköping. När jag läser i Ebbas betyg o intyg hittar jag även det lite mer udda distanskursen i " Kommatering och punktsättning"

Hur Ebba träffade Ivar i Ingelstad vet jag inte säkert, kanske via SLU där båda var aktiva eller kanske i Missionshuset.

Ebba Jansson

Familjen Blomberg

1935 gifter sig Ebba och Ivar , om jag minns rätt så hölls bröloppet på Margareta skolan i Norrköping, Något som vanligt bland frikyrkofolket. Vigselförrättare var K G Widelius som varit både Ebbas o Ivars konfirmationspräst. Widelius var kyrkoherde i klockrike 1935 men reste upp till Norrköping och höll vigseln.
Ebba flyttar ini Ingelstad, där stora huset hade moderniserats rejält inför att Ebba o Ivar skulle gifta sig. Serveringsgången byggdes, glasverandan revs, frontespiserna byggdes, tror att badrummet gjordes i ordning. (inte vatten toalett eftersom det ansågs onödigt när det fanns dass bakom flygeln)
Vart efter året gick föddes det ena barnet efter det andra Arne, Torsten, Ingrid Ove.

Givetvis finns det mycket mer att skriva om farmor men tror inte att ni orkar läsa så mycket mer.

Jag minns farmor som en bestämd liten kvinna som visste vad som var rätt och fel och levde efter det.  Söndag var vilodag, andra dagar var arbetsdagar. Det vävdes, städades, syltades och saftades. Fasta rutiner följdes. Under många år när farfar var sjuk skötte hon givetvis honom. Många av er har säkert sett Ebba ute på vägarna vid Ingelstad skjutande på rullstolen  med farfar. Inte sällan fick den bortskämda taxen sitta i farfars knä när dom var på promenad.
 I augusti 1990 fick Ebba sluta sitt jordeliv och flytta hem till sin Gud, där hennes Ivar redan väntade.

Docka i gröten och cigarrök i huset - traditioner förändras

Johan Blomberg Ingelstad

Så är den snart här julen, och med den mängder av traditioner. Kanske tror vi att vi gör som vi alltid har gjort, ibland frågar vi oss varför vi inte gör som vi brukade. En del traditioner har vi bara hört talas om.

En tradition som jag bara har hört talas om är att ha en grötdocka i gröten. I min farmors barndomshem i Skäftesfall fanns den traditionen.  Istället för att ha mandel i gröten smusslades en liten porslinsdocka ner i gröten, och på samma sätt som mandeln avslöjade vem som skulle gifta sig under året så gjorde dockan det. Som jag förstått var Janssons grötdocka i det närmaste vit men huvudet var mörkare. Så ett tränat öga kunde urskilja dockan. När farmors pappa Karl skulle gifta sig med sin Maja såg man givetvis till att Maja fick dockan i sin gröt julafton innan sommarens bröllop.
Grötdocka är egentligen ingen lokal Risinge tradition utan ska ha funnit på många platser. Ända gången jag har sett en grötdocka var på tvs antikrunda där det vid ett tillfälle dykt upp en för
värdering.

Så till cigarröken i huset, den hör samman med Johan på bilden. Johan var egentligen ingen cigarrökare, men en gång per år berättas det att det tändes cigarr i salen i Ingelstad. Julafton var den dagen. Eldstaden/spisen i salen hade någon form av krans eller kant där cigarren låg under hela året, men på julafton plockades den fram och Johan tände den och drog några bloss och lät den goda cigarr doften sprida sig i salen. Sedan släktes cigarren den och las tillbaka på spiskransen till  nästa jul.  Varför denna tradition vet jag inte.
 Förr ansågs det dock att det luktade gott med cigarrdoft. Har hört talas om att i finare familjer kunde tjänstefolket få i uppgift inför bjudningar att tända en cigarr och gå runt med i finrummen innan  en bjudningen så att det skulle lukta gått när gästerna kom.

I trädens skugga

I trädens skugga kan det vara vara skönt att koppla av en stund.
 Så ser bilden kanske ut vid en första titt. Men icke, det arbetas för fullt. Kvinnorna har en emaljerad bunke framför sig och händerna fulla, kanske spritas det ärtor eller skalas potatis.
Hur vi använder våra trädgårdar förändras ständigt. Ta en närmare titt på bilden. Ett rejält staket för att hålla djuren borta, inte massa prydnadsväxter, till vänster tycks ett trädgårdsland skymta. Att använda bra åkerjord till prydnadsväxter var nog inte aktuellt vid den här tiden.
Fotot är från Janssons gård i byn Skäftesfall i Risinge socken. Huset finns kvar men har nu en fasad av gula eternitplattor.  Hus och trädgårdar förändras och anpassas efter tiden, både på ont och gott.

6. Vildhjärnan från skäftesfal blev mästare på Begianska

Fortsättning från förra veckan

År 1860- slutar Anders på Bergianska och sonen Fredrik tar över ansvaret för Bergianska. 1865 avlider Anders Lundström på gården Lilla Frösunda. Den gård han köpte redan 1834 belägen vid Brunnsviken, på andra sidan viken fanns en bergig kulle där nu dagens Bergianska är belägen.

Källor

Bergianska trädgården av Monika Björk                                                                                                    
    Handbok i Trädgårds-Skötseln av Andes Lundström                                                                 
   Diverse dokument som har tillhört Anders Lundström

Så är artikelns sista del publicerad i bloggen. Jag kommer dock fortsätta att skriva små inlägg om A.Lundström och hans tid på Bergianska och hans syn på trädgårds odling.


Kan börja med några exempel på vad Lundström sålde för fruktträd 1834. Bla fanns sorterna 

Citron äpple

Gold pepping 

Gylling, både vit och rosen röd.

Träden kostade 1 krona styck och totalt hade Anders 38 sorters äpplen  med i sin växtkatalog. 

5. Vildhjärnan från skäftesfall blev mästare på Bergianska

fortsättning från förr veckan..

Lundströms syn på sina samtida trädgårdmästare var inte helt positiv. Han hade mycke synpunkter på andras bristfälliga kunskaper. På 1840-talet med verkade Anders till upplösandet av trädgårdsmästarämbetet, han ansåg att sverige inte hade några riktiga mästare utan att de som fanns endast kunde odla köksväxter och tobak. Han var inte heller nådig när det gällde de usla trädgårdsredskap de svenska smederna tillverkade. Han importerade engelska och försökte få de svenska smederna att börja tillverka likadana.

Sortimentslista från Begianska från 1834.

Sonen Axel Lundströms exlibris föreställer Lundströms hus vid den egna gården.

Med tiden kom den ena utmärkelsen efter den andra och många fina uppdrag. Anders kunde med tiden titulera sig Ekonomi-direktör, Riddare av Kongl. Wasa-Orden, Ledamot af Kongl. Vetenskaps- och Lantbruks-Akademierna samt Kongl. Patriotiska Sällskapet, trädgårdsmästare vid K.V.A. Bergianska Trädgårds-Skola.  Gossen som hade kallats vildhjärna hade blivit en ståtlig herre.

Fortsättning följer....

4. Vildhjärnan från Skäftesfall blev mästare på Begianska

Fortsättning från förra lördagen.

1802 lyckas Anders dock bli trädgårdselev vid Ekebyhov. Efter ett antal år som trädgårdselev dels vid Ekebyhov men även vid Karlberg så anställs han av en grosshandlare som trädgårdsmästare. Efter anställningen hos grosshandlaren passerar Anders ett antal olika trädgårdar som arrendator. Under den här tiden bildar Anders familj, han gifter sig med Catharina Margareta Lundberg. År 1815 föds den förste sonen som senare kommer att följas av fler barn.

1821 flyttar Anders till Bergielund och året efter får han arrendera trädgården. Bergielund är det som vi idag känner vid namnet Bergianska trädgården. Placeringen av trädgården är inte den samma som då. Under Anders tid fanns trädgården på en mer centralplats i Stockholm.

Anders kom att bli Bergianska troget i nästan 40 år. Under hans tid kom utsädesodlingen vid Bergielund att öka kraftigt. Visa år odlade han så mycket frö så att fröpriserna sjönk i hela Sverige. Han var mycket intresserad av att sprida sin kunskap om trädgårdsodling, delvis till eleverna på Bergielund men även genom att ge ut ett antal böcker. Den mest kända är Hanbok i trädgårdskötsel som gavs ut på 1830-talet. Den boken kom att ges ut i fyra upplagor. Han skrev även ett antal böcker om fruktodling och lanthushållning. Det är nog inte många som har lärt sig skriva med sot från skorstenen, som senare har gett ut så många böcker som Anders.

Fortsättning nästa vecka.