Dags att skära rosorna

Nu är det hög tid att beskära rosorna.  Den gamla beprövade riktlinjen att det är dags att beskära rosorna när björkens löv är som musöron funkar bra.  Tyvärr så har den här vintern tagit hårt på många rosor som frusit ner ända till marken. Ha lite is i magen och avvakta ifall det kommer några ädelskott upp ur jorden.
Missa inte att olika rosor beskärs på olika sätt.  Rabatt rosorna beskärs hårt till ca 1 sekatörs höjd, klängrosor klipper ni bort det som är dött, toppar skott som blivit extremt långa.  Buskrosor lite urglesning och borttagande av frusna grenar.

Polstjärnan grönskar fint.

Björken visar att det är högtid  att beskära rosorna.

Wrams Gunnarstorp nerfrusen till backen.

Rosornas mardröm

Rosornas mardröm, ja så kan man  beskriva väderleken. Soligt och gassigt några dagar och så slår det om till 15 minusgrader. Rena chocken för rosorna. Om era rosor inte redan har frusit täck dem, antingen med säckväv eller med snö om det finns.  Förra året var min Wrams Gunnarstorp min stolthet bland rosorna. Jag kan redan nu se att förra åretsskott har frusit ner totalt. Det är bara att hoppas att det finns några levande knoppar precis under joden. Honungsrosen ser dock fortfarande bra ut. Det säkra kortet är dock Polstjärnan som säkert klarar allt.

Drömmen om en rosenbåge förblir nog en drömm.

Trädgårdsarbete

Igår var en dag med trädgårdsarbete för mig. Den här gången inte i min egen trädgård utan på Billbäcks plantskola. Jag jobbar extra i gardencentret där ibland och igår var det dags.
För min del kom jobbet att handla mycket om rosor. En ny leverans hade kommit hem och det skulle packas upp. En härlig blandning med små cover rosor, mer traditionella rabattrosor och betydligt större rosor som Mamma Mia.
Kunderna strömmande in i lagom mängd. Med tanke på hur morgonvädret var kunde man tro att kunderna skulle ute bli min icke. Trädgårdsmänniskor skyr inte  en regntung himmel.

Lönnen som hälsar välkommen

gardencentret

Som vanligt fick några växter följa med hem. Den här gången tre plantor med mörkröd temynta. Tror att den blir snygg tillsammans med rosenflockeln.

Söndagens arbetsplats

Trädgårdar som varit

Ingelstadlund, stugan revs runt 1950.

Vad blir kvar av en trädgård när ingen längre rensar ogräset och ansar i trädgården?
Idag har jag och en granne varit ute och rekat i byn inför en historiskvandring som vi i hembygdsföreningen ska ordna i september. Vi har besökt torpställen där det husen revs i slutet av 1800 talet eller så sent som för 50-60 år sedan. 
Det finns en del riktiga överlevare i trädgården, som vägrar att dö trots tiden som gått sedan någon gav dem sin omtanke.
Vi har sett knotiga äppelträd, magra syrenbuskar, annat ett och annat igenvuxet trädgårdsland.  Även om vi inte sett rosorna blomma, så vet vi att dom vid några torpställen lurar i buskarna redo att slå ut i full blom bara dom får lite mer ljus.
Undrar vad som skulle klara sig längst i min trädgården om den blev öde, skulle den turkiska hasseln bli kung på berget och tränga undan de andra, eller är det humlen som sakta men säkert skulle ta makten över berget?
Att besöka en ödeträdgård är ett sätt känna historiens vingslag men även ett sätt att se vilka växter som är härdigast och klarar det tuffaste villkoren. Besök ett ödetorp i er närhet och njut av lugnet och de växter som kämpar på.