Jätte Cupcakes i trädgården

Det märks att våren närmar sig. Nu är det så just på morgonen att jag kunde ta en liten promenad utan att famla mig fram.
Där i trädgården står då denna jätte cupcakes med vit frosting och jag tror att det är ett jätteblåbär i toppen.

En jätte cupcakes i trädgården

En plats att vila på

En plats att  vila på!  Ja visst är trädgården det. Vi jobbar i våra trädgårdar så att svetten rinner. Men visst är det ändå en vila, ett sätt att koppla bort alla måsten, en möjlighet att bara vara där, just då. Rensa hjärnan från alla tankar . Möjligheten att glömma bort klockan och bara rensa ogräs så det yr. 
Givetvis är trädgården även en plats till kroppslig vila, ingen stans skapar vi så många sittplatser som i trädgården, en bänk,  en stol en hängmattan under trädet. Glöm inte bort att faktiskt använda de platser ni skapar.

En bänk längst in i parken vid Löfstad slott

Krukväxternas egen trädgårdsmästare

Visst måste krukväxterna ha en egen trädgårdsmästare. Hos mig är trädgårdsmästaren orange och står på fönsterbrädan och håller koll. Ni som följer min blogg känner kanske igen modellen, två större varianter finns i trädgården.  På mitt kontor i Finspång finns ytterligare en variant på samma "gubbe" där med grön hatt.

Glänta på dörren och stäng den fort

Glänta på dörren och stäng den fort. Ja, så känns det. Våren har varit här och gläntat på dörren, det kändes som den var på G. De första snödropparna började dyka upp. Så, slogs dörren igen och vintern var åter här.
Snön ligger åter tjock och jag funderar på om jag ska lyckas få ner bilen för backarna i dag eller om jag ska gå i ide.
Eller är våren här? Har i veckan sett de första ställen med trädgårdsfröer i en mataffär, visst är det ett vårtecken?

Dörren på glänt, är våren här?

När grusgångens krattande hörde lördagen till.

Så hör man det, det svaga raslandet av en  gårdskratta som sakta dras längs grusgången. Så hörs det igen men nu från ett annat håll. Ljudet av gruset som formas i vackra mönster. Från gård efter gård hörs det.
Ett tydligt tecken på helgen var kommen och aftonen infann sig. För visst har det funnits en tid när det var naturligt att sluta arbetsveckan med kratta grusgången. Inte blev det helg om inte plan var vacker. Och vad skulle grannarna säga om grusgången började växa igen. Man hade sin stolthet att tänka på, gångarna skulle vara rensade och rabatterna ansade. Tänk, då när man arbetade så mycket mer, han man med att även kratta gångarna. Något att fundera över i vår stressade tid. Tänk er att få lyssna på det rogivande rasslandet som gruset och krattan skapar.                  

Gomma

Bilden föreställer Gomma 1:5. Gården som numera förser oss med Gomma Ägg.
Perfekt krattade gångar syns på bilden Något ovanligt är de tillplattade "gångbanorna" i gruset, en rakt fram och en snett åt varje håll. Ta även en titt på de månformade rabatterna i grusplanen. Syskonen Karlsson som syns på bilden har all rätt att vara stolta över sitt hem. Här är inget att skämmas över. Bilden är troligen tagen i början på 1900-talet, men vet inte när, dock före 1928 då huset byggdes ut.
(Tack Yvonne för att jag får använda din fina bild.)