En ny morgon

Så är det en ny morgon. Igår gnällde jag över att hösten var på väg. Idag känns det annorlunda, gräset är visserligen daggvått och luften sval. Men solen finns där och luften är hög. Idag är mycket som jag borde göra, för att rensa huvudet började jag dagen med att flytta en jordhög. Grästorven från pionlandet blir till ny gräsmatta på en liten platå bakom huset. Försöker även se trädgården med nya ögon, att inte var hemmablind. Den rödabänken skymtar genom bersån. Den vita grinden öppnar en vy mot ängen utanför.

Solen skiner

En rödbänk skymtar under päronträdet.

Att flytta en jordhög och rensa hjärnan

En titt genom grinden mot grannens domäner.

  

Något är annorlunda!

Visst är det något som är annorlunda. Är det hösten som närmar sig?  Gräset i trädgården är blötare, det känns okej att ta på sig en tröja när man går ut. Anar jag ett rött löv. Rönnbären lyser röda. Trädgården ser allmänt rufsig ut. Än är det sommar men snart kommer hösten på riktigt.

Allt är inte vad det ser ut att vara.

 Idag tar vi steget över tröskeln in i farstun. Allt är inte vad det ser ut att vara.

Nyckeln på spiken är målad, spiken är äkta. Det extra nyckelhålet har jag målat för visst måste det finnas ett nyckel hål som passar till den målade nyckeln.











Trasmattan i trappen finns inte där annat än som målad. Aldrig snavar jag på mattfransen. Tyvärr går det inte att sopa något under den.

  Att vara hemkär är inte fel. Jag vill gärna ha utsikt mot mitt barndomshem. Nu ligger träd och berg i vägen. Det löste med att måla min utsikt på badrumsdörren.
Undrar vad jag ska måla härnäst.

Förrvånad över olivernas grönska

Jag är självförvånad över hur väl olivträden trivs. I våras fick jag tre små olivträd.  Kan erkänna att jag trodde att jag relativt snart skulle torka  ihjäl dem av misstag. Men icke. Träden trivs och växer. Något av det första jag gjorde var att ge dem större krukor för att motverka torkproblemen. Under sommaren har jag ansat dem lite, vattnat, gödslat. Mer tycks dom inte önska. Utmaningen blir att klara vintern. Oliverna tål några minusgrader men inte några lägre temperaturer. Övervintringen tror jag blir bäst i ett ljust  o svalt utrymme med inta allt för torrluft. Med andra ord blir det ytterligare en sval vinter i vardagsrummet.

Königin Charlott redo att planteras

Det blir inte Blå bolltistel som får samsas med mina pioner. Efter lite snack med kollegan Ylva så slutade det med att jag köpte tre höstanemoner istället. Till min nya pionrabatt var jag ute efter något som skulle ge en andra blomning, hade tänkt mig Blåbolltistel, men så fick jag rådet höstanemon. Köning Charlott ska bli upp i mot 100 cm hög och lär då synas ovanför pionernas gröna bladverk.  Plantorna är inköpta men får vänta på plantering några veckor till eftersom jag vill att första omgången med ogräsfrö ska hinna gro innan jag planterar.

Höstanemon Königin Charlott

Rabatten väntar på att ogräset ska gro.

Verkar vara ett perfekt val, återstår att se om den trivs hos mig.