En traktor i trädgården.

Så står den där i i trädgården, traktorn, redo för årets vårbruk. Nej så är det nog inte riktigt. Skulle gissa på det snarare är ett misstag att traktorn lämnat sitt garage under trappen och  kört ut på gräsmattan. Traktorns ägare Simon  fick den när han var 2, nu som snart sjuåring är inte intresset för traktorn lika stort. 

Kan säga att jag tycker det är lagom storlek på traktorn för att den ska få vistas i trädgården.  Riktiga traktorer har en förmåga att vara för stora och lämna för mycket spår efter sig. Uppvuxen på en gård med en far som de gånger han gjorde något i trädgården helst gjorde det med traktorn minns ett antal missar som inte blev så jätte bra. Ett år när trädgårdslandet skulle plöjas försvann krusbärsbuskarna, ett annat år rabarberna. Inte heller helt ovanligt att traktorhjul o vagnar lämnade sina spår i gräsmattorna. Simons traktor har precis lagom storlek för att få vara i trädgården.

En liten vitsippebukett.

Så har dom kommit vitsipporna. Idag känns det nästan lite konstigt med blommande vitsippor på köksbordet eftersom det ligger ett tunt lager med snö över trädgården. Men så är det när det är vår, kontraster. Varmt o kallt om vart annat. Kyla och is, värme o blommor. Nästan lite som med våra egna humör, ibland är det vinter  ibland är det sommar.

Var torpträdgården idyll?

När vi tänker oss en torpträdgård så tänker vi oss en liten idyll med krattade grusgångar, syrenberå, upphöjda blomsterlister med ett överdåd av torpväxter.

Undrar om det i verkligheten var så idylliskt på torptiden, trädgården var ofta ett måste för överlevnaden, så mycket som möjligt måste odlas, inte var äppleträden till för att dom blommade vackert på våren, det handlade om mat, den upphöjda mullbänken vid stugan visst kunde den blomma, men det viktigaste var nog att hindra golvdraget.
Hur det än var  på "torp" tiden så gillar jag idag det vi kallar torpträdgårdar.

Hjortstugan i Ingelstad

Växttips - Dagliljan

Dagliljan (Hemoricalis på latin) är ett måste i trädgården om du vill ha en torpträdgård, eller kanske en liten torprabatt. De gamla sorterna är antingen gula eller brunröda. Nu mera finns det dock sorter i alla tänkbara färger. Som ni hör på namnet blommar varje blomma endast en dag, men det kommer nya varje dag. 

Som jag har upplevt dem så är det en växt utan några större krav, har dem både på skuggsidan och solsidan och dom blommar villigt även om blomningen blir senare på skuggsidan.

Min far och jag.

Jag fick en "skog" av mina föräldrar förra året. En gåva som består och som jag uppskattar mycket. En gåva med ansvar. På samma sätt som en trädgård behöver en skog sin omvårdnad och tillsyn.
det är tur att pappa finns med sin kunskap och sitt intresse. Min skogsförvaltare

Igår gick pappa och jag och tittade på skogen.  Jag är imponerad av pappa och hans raskhet och förmåga att ta sig fram i skog o mark. Pappa är 77 år, hade han varit yngre skulle det säkert hettat att han sysslade med extremsport. För det går fort, uppför berg, ner för berg, över kullblåsta träd, genom mossar och kärr, allt i högt tempo.

 Det tog 1 och en halv timme innan han började dra ner på tempot så att jag tillslut hann om honom.  Inte var det några pausar för att njuta. Snabbt framåt, letande efter gränsstenar, pekande på trän, mumlade tips o goda råd,  gallring, avverkning, tallmark, granmark, mycket m2, no område osv. Allt förstod jag inte men jag lär mig nog vart efter, det kommer bli fler turer i skogen.