Årstidernas charm

Alla årstider sin charm.  Visst bär det lite i mot att gå ut på morgonen när solen inte gått upp och gräset är dagg blött. Men när man väl tagit steget över tröskeln så har ju även hösten sin skönhet. Daggen är vacker och vad gör det att man blir blöt om fötterna. Höstfärgerna börjar visa sig och trädgården byter färg. Äpplena lyser röda i träden... Nej, nu är dom försvunna!
Jag har ett litet familjeträd på tomten. I år har jag följt ett tiotal äpplen som sakta mognat. Ett Katja äpple och de övriga var Ingrid- Marie. Igår hängde dom vackert i trädet. Idag var dom alla borta. Älgen har varit på besök. Nu är det bara att vänta till nästa år. Då får kanske jag del av frukten. Det jag kan glädja mig åt nu är att älgen faktiskt lämnade kvar stora delar av själva trädet.

Pyssel tips

gräskrona

Kan ibland inte låta bli att pyssla lite. Delar idag några bilder på vad det kan bli. Både gräskronan, björnmosse gardinen och fönster dekorationen är gjord i samma teknik.

Är dålig på att i ord beskriva hur man gör men ni kan säkert googla fram instruktioner om ni vill prova. Ska dock säga att gräskronor är för sent att göra. Kronorna ska göras medan gräset är grönt och mjukt.
Björnmossa går dock bra att arbeta med nu. Både när det gäller gräs och mossa så tänk på att den blir mycket tunnare när den torkar. Som stomme använder jag tunn spoltråd ca 0,7 mm. Lycka till

Björnmossa

Björnmossa

Vårtecken på väg!

Igår skrev jag om nattfrosten och idag om vårtecken. Så är det med trädgård, för att få en del vårtecken behövs att vi hjälper till och planerar i förväg.  Det jag tänker på är vårens lökväxter. Igår handlade jag lökar och planterade. Det blev 2 kg påskliljor, 700 gram scilla och sju små dubbla snödroppar.  Scillan och snödropparna är redan planterade, påskliljorna ligger i hallen och väntar på att bli planterade. Snödroppar har jag inga tidigare och funderar över om älg o rådjur äter dem eller inte. Tulpaner gör sig icke besvär i min trädgård pga de fyrfota vännerna.  Scillan har jag bla petat ner bland rosenflockeln, eftersom flockeln börjar växa så sent på våren så tror jag att scillan hinner blomma över innan flockeln kommer upp. Påskliljorna ska jag gruppera i blomsterängen.

Nattfrost 9/9 !

Är det sant ? Är det verkligen nattfrost? Tittade i morse ut genom fönstret och tänkte att vad silvrig daggen ser ut i dag. Men det var något som inte riktigt stämde. Gick ut och konstaterade häpet att det var frost. Inte närmast stugan men bara några meter längre ner i trädgården. Vad tidigt det känns. Hade jag vetat om att frosten skulle komma hade jag flyttat dahliorna närmare huset. Nu får jag se om dom klarat nattens kyla. Pelargonerna lär det inte vara några problem med, dom brukar utan problem klara första köldknäppen, likaså agave plantorna.

Få se under dagen vad som händer i trädgården. 

3. Vildhjärnan från Skäftesfall som blev mästare på Begianska

Efter att Anders varit i Norrköping och tittat på kröningen av kungen så vandrar han hemåt.

På väg hem från Norrköping passerade han en grön lund som det rann en ström igenom. 
Det sägs att det var då han bestämde sig för att ta namnet Lundström. 

Kolstad som han då var anställd på tycks han bara stannat på en kort tid.
 När han 1801 lämnar Östergötland har han även hunnit med  en kort anställning på två månader i Norrköping. Tanken var att det skulle vara längre, men det tycks att Anders lynne satte stopp för det. Det tycks som att Anders lyckas få en annan att överta drängkontrakten så att han själv blir fri från det.
Det häftiga lynnet hade Anders ärvt från sin far sades det. Fadern Sven var av vallonsläkt och det sades vara förklaringen till det häftiga lynnet. Anders beskrevs av en del som en riktig vildhjärna.

 Hösten 1801 går det inte längre att hålla kvar Anders i Östergötland han vill till Stockholm. En höstdag tar han avsked av far och syskon i Skäftesfall. 
Om sitt uppbrott från Risinge skriver Anders själv Jag lämnade hemmet lugn, om än inte glad så i fast förtröstan på Guds försyn.

Anders tog sig tillfots till Stockholm och nådde huvudstaden efter fyra dagar. I Stockholm sökte han upp Grevinnan De Geers betjänt som tycks vara den enda han känner i staden. De Geers tjänstefolk hade han troligen lärt känna under sin tid på Stjärnvik.
Kanske det är tack vare betjänten som han får lite olika ströjobb och lyckas hanka sig fram. 

fortsättning nästa lördag.

Det enda kända foto av Anders Lundström