Skott shopping - som en godisbutik

Att besöka ett växthus och handla blomsterskott är lite som att besöka en godisbutik med smågodis. Att gå runt och välja, ska det vara en sån eller en sån. Försöka behärska sig och inte köpa för mycket. Igår var jag och köpte pelargonsticklingar. Oftast brukar jag hand om mina gamla pelargoner och förökar av dem. Så blir det även i år. Men jag utökade med några nya bla "drottning Ingrid" och "Prins Nicolai". 
Väl hemma kom plantorna i större krukor. När ni planterar tänk på jordkvaliteten, jorden får inte vara för "mjölig", hellre en jord med grovstruktur. En äldre trädgårdsmästare uttryckte en gång att jorden ska vara så luftig att gråsuggorna ska kunna springa igenom den.  Tog även ett par sticklingar från mina rosenknoppspelargoner. Jag sätter inte skotten i vatten utan sätter dem direkt i väl fuktad jord.

Den 21 juli öppnas förhoppningsvis grinden.

Vilket sammanträffade, den 21 jul i år firar min trädgårdsblogg ett år. Samma dag så ordnar tidningen Land Öppen trädgård. Det måste vara en mening så jag öppnar grinden.
 Jag har nu på morgonen skickat in min ansökan om att få vara med. Om jag tolkat Land rätt så är det 100 trädgårdar som får chansen. Kanske har jag tolkat det fel och att alla får vara med men att endast 100 st presenteras i Land. Hur som helst så hoppas jag att ni kommer till mitt Blommande Berg den 21 juli i år.

Är våren runt hörnet.

Är våren runt hörnet. Det känns som att jag  länge har försökt mana fram våren på min blogg. Frågan är om det äntligen stämmer. Solen skiner och det känns som att takdroppet ska börja idag.

Öppen trädgård.

En hel veckan sedan jag bloggade. Ja så kan det bli ibland.
Sitter just nu och funderar på om jag under året ska hoppa på något av "Öppen trädgård" evenemangen. Både tidningen Land och Riksförbundet svensk trädgård ordnar sådana dagar.  Men så har vi ju Jante som sitter på axeln och säger- Inte är din trädgård något att visa!
Ingen trädgård är ju perfekt och visst är det lite befriande att se att även andra har ogräs i rabatterna.
Min trädgård är inte perfekt, men mysig är den och jag gillar den, så varför inte dela den med andra under en dag. Hur det blir får vi se framöver.

Jätte Cupcakes i trädgården

Det märks att våren närmar sig. Nu är det så just på morgonen att jag kunde ta en liten promenad utan att famla mig fram.
Där i trädgården står då denna jätte cupcakes med vit frosting och jag tror att det är ett jätteblåbär i toppen.

En jätte cupcakes i trädgården

En plats att vila på

En plats att  vila på!  Ja visst är trädgården det. Vi jobbar i våra trädgårdar så att svetten rinner. Men visst är det ändå en vila, ett sätt att koppla bort alla måsten, en möjlighet att bara vara där, just då. Rensa hjärnan från alla tankar . Möjligheten att glömma bort klockan och bara rensa ogräs så det yr. 
Givetvis är trädgården även en plats till kroppslig vila, ingen stans skapar vi så många sittplatser som i trädgården, en bänk,  en stol en hängmattan under trädet. Glöm inte bort att faktiskt använda de platser ni skapar.

En bänk längst in i parken vid Löfstad slott

Krukväxternas egen trädgårdsmästare

Visst måste krukväxterna ha en egen trädgårdsmästare. Hos mig är trädgårdsmästaren orange och står på fönsterbrädan och håller koll. Ni som följer min blogg känner kanske igen modellen, två större varianter finns i trädgården.  På mitt kontor i Finspång finns ytterligare en variant på samma "gubbe" där med grön hatt.

Glänta på dörren och stäng den fort

Glänta på dörren och stäng den fort. Ja, så känns det. Våren har varit här och gläntat på dörren, det kändes som den var på G. De första snödropparna började dyka upp. Så, slogs dörren igen och vintern var åter här.
Snön ligger åter tjock och jag funderar på om jag ska lyckas få ner bilen för backarna i dag eller om jag ska gå i ide.
Eller är våren här? Har i veckan sett de första ställen med trädgårdsfröer i en mataffär, visst är det ett vårtecken?

Dörren på glänt, är våren här?

När grusgångens krattande hörde lördagen till.

Så hör man det, det svaga raslandet av en  gårdskratta som sakta dras längs grusgången. Så hörs det igen men nu från ett annat håll. Ljudet av gruset som formas i vackra mönster. Från gård efter gård hörs det.
Ett tydligt tecken på helgen var kommen och aftonen infann sig. För visst har det funnits en tid när det var naturligt att sluta arbetsveckan med kratta grusgången. Inte blev det helg om inte plan var vacker. Och vad skulle grannarna säga om grusgången började växa igen. Man hade sin stolthet att tänka på, gångarna skulle vara rensade och rabatterna ansade. Tänk, då när man arbetade så mycket mer, han man med att även kratta gångarna. Något att fundera över i vår stressade tid. Tänk er att få lyssna på det rogivande rasslandet som gruset och krattan skapar.                  

Gomma

Bilden föreställer Gomma 1:5. Gården som numera förser oss med Gomma Ägg.
Perfekt krattade gångar syns på bilden Något ovanligt är de tillplattade "gångbanorna" i gruset, en rakt fram och en snett åt varje håll. Ta även en titt på de månformade rabatterna i grusplanen. Syskonen Karlsson som syns på bilden har all rätt att vara stolta över sitt hem. Här är inget att skämmas över. Bilden är troligen tagen i början på 1900-talet, men vet inte när, dock före 1928 då huset byggdes ut.
(Tack Yvonne för att jag får använda din fina bild.)

Även en trädgårdsmästare har varit liten

Tro det eller ej. Även jag har varit liten. Det hörde inte till vanligheten att jag var med i traktorn. Men vid det här tillfället såg jag riktigt nöjd ut. Traktorn står vid vedbacken hemma i Ingelstad. 

Mitt trädgårds intresse kom relativt tidigt. Trots det var det vanliga att ogräset var knähögt i trädgårdslandet.  Inte ovanligt att jag fick en egen liten ruta i landet att så. Så var roligt, rensa mindre roligt. Kommer ihåg ett år när brorsan och jag i smyg sådde en egen ruta. Vi sådde havre och vete, kanske var det brorsans lantbruks intresse som märktes.