Pehr Hörbergs dödsdag idag

Denna duktiga konstnär som säkert vi alla hört talas om och fascinerats av.  Pehr Hörberg född i Virestad socken 1746 31 januar. 1816  24 januari avled han. En kort samman fattning av ett långt liv.

Berättelserna om honom är många, vilka är sanna är svårt att veta. Att han växten upp under enkla förhållanden är säkert. Att han gjorde en form av klass resa från soldattorpet i Småland  in i de fina salongerna likaså.

Mest känd är Pehr för målandet av altartavlor. Totalt 87 stycken hann det bli under hans liv, för att nämna några, Risinge Nya kyrka, Regna kyrka, Hedvigskyrka Norrköping, Häradshammar, Östra Husby osv.
Vi i Risinge förknippar honom som Risnge bo och det blev han tack vare kontakter med de Geers på Finspång. Han flyttar med sin familj från Småland till Olstorp. På huset i Olstrorp sitter en minnestavla över honom. På kyrkogården vid gamla kyrkan finns en minnessten rest över hans minne.  Pengar till stenen samlades in bla genom annonsering i de större tidningarna.  Idag kl 13.00 kommer en krans att läggas ner vid stenen för att hedra hans minne.

Tvartorps Bengt - släkt med skam själv

Huvudgården på Tvartorp. Enligt sägen ska Bengt hängt sig i Stallet.

Alla släktforskare hittar för eller senare en förfader med mörkt förflutet.  Jag har hittat Tvartorps Bengt. Kopplingen till honom har vi Blombergare via Tjuttorpesläkten. 

Det finns flera sägner och berättelser om Bengt, vilket som är sant är svårt att veta. Det sägs att Bengt var son till Skam själv. Hans mor födde tvillingar, den ena var luden och den andra var Bengt. Den ludne kastade hon direkt i elden medan Bengt fick leva. Då stack en gubbe in huvet i stugan och sa "nu brände du allt den likste" . Bengt föddes 1595.  Bengt växte upp till en riktig usling,  

Runt 1610-15 skulle Bengt flytta till Tvartorp. Han fick då inte passera genom Tjuttorps by utan fick bryta egen väg. En väg som än idag kallas skamsväg. Finns även en plats som kallas för skams trädgård. 

Vad gjorde Bengt för otyg. Elak va han givetvis,stal boskap av grannar. flyttade gränsstenar, tom mord förekommer. Det berättas om en man som Bengt slog ihjäl och gömde i en mila.  

Det sägs att Bengt hängde sig 1665. Men även efter det fortsatte Bengt att ställa till det för sin omgivning. Berättelserna är lite olika en säger att han begravdes vid kyrkan men att han vägrade att ligga still så man fick ta hem liket igen. En berättelse berättar om ett kärr där han grävdes ner men även där hade Bengt svårt att ligga still så man tillslut fick slå en påle genom kistan för att få lugn. 

Vad som är sant är svårt att veta, sanningen är dock att han levt och  att mycket hände runt om kring honom.

(Bilden och mycket av uppgifterna har jag hämtat från boken om Tvartorp)

Farbror Sven-August

Sven-August Blomberg

Det finns personer som man aldrig har träffat men som man ändå hört talas om under alla år.
 Farbror Sven-August är en sån person. Sven-August var min farfars farbror, nummer två i en syskonskara på 4. Han föddes 1843 på Ingelstad Östergård. Den första i släkten som föddes på den gården.
Stora syster Anna-Catharina var född 1841 men då bodde familjen på Viberga.

År 1884 gifter han sig med sin Kristina. Sven-August och Krisitna får aldrig några egna barn. Dom bor kvar på gården i Ingelstad och Sven-August tituleras Hemmansägare,  och det stämmer. 1/4 av gården är Sven-August medan resten av gården ägs av hans lillebror Johan. Sven-August o Kristin bodde i ett hus som låg mellan det hus som mina föräldrar nu bor i och landsvägen. Ett hus som från början var mangårdsbyggnad till en av mellangårdarna.
Det sägs att Sven-August var musikalisk och var med i klockare Hallbergs orkester. Säkert var kunde han och hans bror även hitta på hyss ibland. Det berättas om ett fint bröllop i Risinge kyrkan där den eleganta vagnen som väntade på brudparet på något konstigt sätt hade förlorat sina hjul innan avfärden. Ryktet säger att det var Blombergs grabbarnas hyss.

År 1930 avlider både Sven-August och Kristin. Min farfar får 100 kronor för att ta hand om skötseln av graven och det gör vi fortfarande efter 85 år. Ibland räcker pengarna länge. Huset som Sven-August bodde i hade min farfar Ivar köpt några år innan. Nu när både farbror och faster var döda säljer Ivar huset och det monteras ner och flyttas till Butbro där det fortfarande lär stå.  På inventarierna ska det varit auktion, På auktionen såldes bla en stor kista
som nu står i hallen på Hembygdsgården.

Troligen Sven-August hus

Ängenäs- Gården längst ut

Ängenäs - gården längst ut, kan man beskriva det så?  Kanske rätt kanske fel. Gården Ängenäs låg på en udde som gick ut i Glan. Ni kan säkert skymta platsen från Svärtinge sidan.  En gård med mycket myter och berättelser om.

Ängenäs

En berättelse om platsen är om hövdingen på Ängenäs som blev osams med hövdingen på Ringstaholm. Ja ni hör att det är en gammal berättelse. Den ska ha utspelat sig innan Sverige blev ett konungarike, utan styrdes av lokala hövdingar.  Längst ut på Ängenäs bodde en av dessa hövdingar i en ståtlig bostad. På andra sidan glan fanns en annan hövding och dessa två var inte bästa kompisar precis. Ringstad hövdingen tillät inte Ängnäs hövdingen att passera ut i bråviken utan "vår hövding" fick hålla sig i sitt eget innanhav Glan.  Så en mörk natt har Ängenäs hövdingen kommit på en lösning. Han gör en flotte som han tänder ett stort bål på och som han sedan skickar ut på glan. Flotten flyter sakta iväg i mörka natten och när den når sjöns andra sida så bränner elden ner borgen Ringstadholm.
En bra berättelse som troligen inte är sann.

Kommer vi in i nyare tid så ägdes Ängenäs under 1800 talet bla av Stenhammars. Senare köper Ekelundarna in gården (gränsar till Ysunda) En av bröderna Ekelund säljer på 1900 talet ängenäs till skogsbolaget Fiskeby. Det är Fiskeby som låter bränna ner gården och plantera igen den mesta åkern som hörde till gården. 

Rester av Ängenäs ladugård troligen 2013

Nybygget inte längre så nytt

Torparslit och odlar möda. Mycket hårt arbete döljer sig i mörka skogen. Torpen har varit många i vår byggd men dess historia är sällan så lång. De flesta torpen växte upp som svampar ur skogen under 1800 talets början men redan efter lagaskifte under andra halvan var 1800 talet började många försvinna, men spåren finns kvar. På bilden syns en "lada" som finns i Ängenässkogen. I dess närheten har torpet Nybygget funnits. Första gången jag besökte platsen var vid en torpvandring. Sedan försökte jag under flera år hitta dit igen. Tillslut fick det bli lantmäteriets kartor som hjälp medel. Kartor från olika tidsepoker. De äldsta med byggnader och odlad mark. Nästa med endast odlad mark, tydliga diken. Så den sista kartan endast dikena med på kartan som endast visar skog förövrigt.

Joseph Olsson Blomberg är en av de som bott i torpet. Han var född på trumslagarbostället Viberga (Hans bror är en av mina förfäder). Efter ett liv som dräng och torpare avlider Joseph 1829 på Nybygget. Boet består bla av 1/2 stut, en ko, en kalv och ett får. Kan inte annat än fundera på vem som ägde andra halvan av stuten?
Hustrun Kerstin (Cristina) lever vidare i torpet till 1834 då även hon får sluta sina dagar. Minst 7 barn hade hon fött, en del uppnådde vuxenålder andra inte.
När torpet blev öde vet jag inte ännu, kanske du vet?

Perssons döttrar

Familjen Persson Ingelstad Mellangård

Har du någon gång suttit på en kökssoffa hemma hos en gammal tant, dinglande med benen eftersom man inte riktig når ner till golvet, drickande hemkokt körsbärssaft blandad i glaset?  

Det har jag gjort när jag var lite, hemma hos Margit Karlsson i granngården. Margit var en genomsnäll gammal tant som alltid var tacksam och alltid bjöd på saft. 

Även gamla tanter har en gång varit unga, så också Margit, Perssons äldsta dotter. 

Familjen Persson flyttade till en av mellangårdarna i Ingelstad 1921, då kom familjen från Hällestad. Det finns säkert många anledningar till att familjen flyttade till Ingelstad, en anledning sägs vara att "Persson" tyckte att hans tre döttrar behövde få bo lite mer centralt. Döttrarna hette Margit, Gulli och Iris.  Och visst måste upplevts centralt att flytta till Ingelstad.

Margit berättade vid något tillfälle att korna kom med tåget från Hällestad. Margit och någon av systrarna fick leda dem från station i Finspång till Ingelstad. 

Säkert inte helt lätt för två tjejer i yngre tonåren.

Det sägs att flickornas pappa "Persson" var en driftig man och han säkert hade lyckats väl som lantbrukare om han fått leva längre.  När familjen flyttade till Ingelstad började han direkt renovera och bygga nytt. ladugården byggdes ny, flyglar och mangårdsbyggnaden renoverades.  Persson var en sträng man som ingen sa emot. Det har berättas om ett tillfälle vid tröskningen när middagstiden passerades, folket började bli hungriga, i huset var maten klar, men ingen vågade fråga Persson om det inte var dags för middagsrast. Tillslut visade det sig att "Perssons" klocka hade stannat. 

Tyvärr blev inte Persson så gammal. i lutet av 20 talet eller i början av 30 talet avlider han och änkan och de tre döttrarna blir själva på gården. Det ordnas så att en kusin till döttrarna flyttar dit och hjälper till på gården i väntan på döttrarna ska gifta sig. Om Gulli eller Iris är den som gifter sig först vet jag inte. Margit berättade en gång om Gullis giftermål.  Gulli sällskapade med Josef ÖSterberg och man visste att dom höll på och ställde i ordning på Lindenäs. Så en dag kom Gulli inte hem på kvällen. - då förstod vi att hon hade gift sig berättade Margit.  Iris gifte sig med Robert, jag tror att han var en av "Skränslunds pojkarna" Iris och Robert började bruka mellangården i Ingelstad. 

Så kom David Karlsson in i bilden och gifter sig med Margit.  Robert och Iris flyttar då från Ingelstad eftersom Margit var äldst och  den som skulle ta över gården.  Margit o David brukade gården i flera omgångar men valde även att periodvis arrendera ut den.  

1957 säljer David o Margit gården ( inte bostadshusen) till min farfar Ivar.  

På 1990- talet säljer Margit o Davids dotter Sylvia bostadshuset till min bror och svägerska. 

Margit, Gulli och Iris Persson sittande på Rundeln vid Mellangården.
Observera att mellangårdens gamla ladugård syns i bakgrunden