Trädgårdar som varit

Ingelstadlund, stugan revs runt 1950.

Vad blir kvar av en trädgård när ingen längre rensar ogräset och ansar i trädgården?
Idag har jag och en granne varit ute och rekat i byn inför en historiskvandring som vi i hembygdsföreningen ska ordna i september. Vi har besökt torpställen där det husen revs i slutet av 1800 talet eller så sent som för 50-60 år sedan. 
Det finns en del riktiga överlevare i trädgården, som vägrar att dö trots tiden som gått sedan någon gav dem sin omtanke.
Vi har sett knotiga äppelträd, magra syrenbuskar, annat ett och annat igenvuxet trädgårdsland.  Även om vi inte sett rosorna blomma, så vet vi att dom vid några torpställen lurar i buskarna redo att slå ut i full blom bara dom får lite mer ljus.
Undrar vad som skulle klara sig längst i min trädgården om den blev öde, skulle den turkiska hasseln bli kung på berget och tränga undan de andra, eller är det humlen som sakta men säkert skulle ta makten över berget?
Att besöka en ödeträdgård är ett sätt känna historiens vingslag men även ett sätt att se vilka växter som är härdigast och klarar det tuffaste villkoren. Besök ett ödetorp i er närhet och njut av lugnet och de växter som kämpar på.