Träden i mitt Liv

Kastanjen som vridit sig efter åskansbesök

Träden i mitt liv har varit många.  Betyder träden något i era liv? Tänker ni efter finns det säkert ett eller flera träd som betytt lite extra för er.
 Det träd som jag direkt tänker på är Hästkastanjen hemma hos mina föräldrar. Trädet som  alltid stått där lite vresigt och risigt men ändå alltid pålitligt.

Kastanjen som bar våra gungor när vi var små, trädet där fågelmaten hängde under vintern. Jag minns alla fikastunder i under trädet, ibland långa, ibland ett snabbfika i väntan på nästa hölass.  Fika när regnet öste ner och vi satt torra under trädets skyddande lövverk.

Kastanjen som bidragit med kastanjer till åtskilliga "kastanje spindlar" och andra leksaker både hemma och hos andra.
Tänk så dumt att det nu kommit fram kastanjeträd som inte sätter frukt. Borde vara förbjudet att beröva barn glädjen att plocka kastanjer.  Kan erkänna att jag fortfarande gärna plockar kastanjer. Nu får dom ligga som glänsande prydnader på fat och i skålar.

Det trofasta trädet som även binder ihop oss med det som varit. Kastanjerna hos mina föräldrar planterade gammelfarfar Johan Blomberg på 1870 talet. Kastanjerna eller de små plantorna lär han tagit med hem från kyrkskolan i Risinge.

Till vänster syns kastanjen. Kortet är troligen från 30 -talet.

Med ålderns rätt börjar nu kastanjerna vara trötta, det är inte längre de som dominerar gårdsbilden, utan den stora blodboken är nu kung i trädgården. Boken som med sina 76 år måste ses som en ungdom bredvid de gamla kastanjerna som närmar sig 150.