måndag 17 mars 2014

Min far och jag.

Jag fick en "skog" av mina föräldrar förra året. En gåva som består och som jag uppskattar mycket. En gåva med ansvar. På samma sätt som en trädgård behöver en skog sin omvårdnad och tillsyn.
det är tur att pappa finns med sin kunskap och sitt intresse. Min skogsförvaltare

Igår gick pappa och jag och tittade på skogen.  Jag är imponerad av pappa och hans raskhet och förmåga att ta sig fram i skog o mark. Pappa är 77 år, hade han varit yngre skulle det säkert hettat att han sysslade med extremsport. För det går fort, uppför berg, ner för berg, över kullblåsta träd, genom mossar och kärr, allt i högt tempo.

 Det tog 1 och en halv timme innan han började dra ner på tempot så att jag tillslut hann om honom.  Inte var det några pausar för att njuta. Snabbt framåt, letande efter gränsstenar, pekande på trän, mumlade tips o goda råd,  gallring, avverkning, tallmark, granmark, mycket m2, no område osv. Allt förstod jag inte men jag lär mig nog vart efter, det kommer bli fler turer i skogen.